I måndags, 1 juni, kom vi äntligen ut på vår grodkonsär vid Ållskog. Vi hade väntat länge på bättre väder men då ingen väderförbättring var i sikte gjorde vi ändå slag i saken. Snart slutar grodorna spela och vi ville absolut få höra dem även denna vår. Ewert var vår ledare för kvällen. Det var inte många gjusar på plats, kan bero på sen information, men vi som var där fick se och höra både det ena och andra.
När vi anlände till platsen var det gott om dovhjortar på backen bakom dammen. Kl var 20.45. Vi gick ner till den vanliga platsen och intog vårt medhavda fika och inväntade grodorna.
Vacker gammal dörr på huslängan.
Klockgrodorna hördes med en gång när vi steg ur bilarna.
Klockgroda, foto Lasse
Spelande Klockgroda, foto Lasse
Strax efter 21.00, och det var tidigt, började de första lövgrodorna att spela.
Vi lyssnade andäktigt på detta så fina ljudspel. Att de här små liven kan åstadkomma så mycket.
Samtidigt hörde vi till vänster om oss ett djur nere i ravinen, som väsnades rejält. Leif o Martin gick dit ner och upptäckte ett rådjur. Var väl inte på humör eller så sökte det sällskap.
Månen tar sig ur molnslöjan.
Dammen ligger bakom längan.
Leif upptäcker något senare en räv en bit bort på fältet. Samma fält kom en stund senare att betas av vildsvin. Några av oss var koncentrerade på grodorna andra var koncentrerade på vildsvinen. Minst 14 vildsvin i flocken varav 7 vuxna. Vilka bjässar. Möter hellre 100 grodor än ett vildsvin.
Nere vid dammen hade Lasse hittat två lövgrodor framför fötterna. Plockade upp dem och satte en på Martins arm och en i Gunnels händer. Sen tog fotograferingen vid och det blev fina bilder.
Lövgroda i Gunnels hand, foto Lasse
Martins arm fick vara tröst för denna groda, foto Lasse
Senare dök det upp en råbock framför dem som följde vildsvinen och som någon sa…..nu fattas det bara en grävling sen har vi sett det mesta. Uppe på backen stod en dovhjort med stor krona, han var absolut herre på täppan. Hägern kom flygandes förbi och taltrasten fortsatte sin konsert bakom oss.
Gråhäger.
Någon hade turen att höra kärrsångaren också mitt i all grodsång.
Räven återvände, vi trodde han skulle ge sig på en vildsvinsunge, men smet förbi hela flocken.
Solnedgång fick vi vara med om.
Visst är vår måne läcker, inte riktigt full denna kväll men natten till tisdagen så…..
När skymningen smög över oss såg vi gråhakedoppingarna, 2st, fara runt i dammen som om de jagade något. Äter de lövgrodor? Någon som vet?
Efter denna trevliga stund ger vi oss av till Öved för att kanske få höra kornknarr. Några lyckades medan andra gick bet. Sådant är livet i naturen. Inget går att beställa fram.
Margareta