Ännu en lyckad exkursion, den 3 oktober, denna gång nere vid Falsterbo och Skanörs ljung.

Fyra deltagare möttes vid ICA:s parkering kl 06.00. Gryningen hade precis börjat ge sig tillkänna. Lite moln på himlen men det bekymrade oss inte så mycket då de lovat solsken uppåt dagen. Vi väntade en liten stund om fler skulle dyka upp och minsann där kom våra tvillingar från Hälsingland. De skall med över till Öland nästa helg så de hade tagit sig ner till Skåne igår för att även vara med vid Falsterbo. Efter hjärtliga hälsningar körde vi mot Gårdstånga för att möta resten av dagens deltagare.

Här var det sju personer som väntade på oss. Alltid roligt med fler deltagare. Det innebär fler ögon och fler observationer.

Exakt kl 06.30 körde vi från Shell-macken och mot Falsterbo fyr. Sex bilar allt som allt och alla kom vi fram till Falsterbo på exakt samma tid fastän vi var några som släpat efter. Det var lite morgontrafik, kanske inte så konstigt med tanke på vad klockan visade.

Vi parkerade våra bilar på första lediga plats och det var en bra bit upp i gatan. Så många skådare det redan fanns på plats. Falsterbo är en populär lokal i synnerhet nu med alla utsträckande fåglar.

Vi började vandringen ut till Nabben. Vägen först förbi Kolabacken och sen genom golfbanan där det redan var spelare ute. Vi gick fram till fyren och vek av mot söder. Här såg vi till vår glädje att det gjorts en bred gångstig som ledde oss ut utan några gropar eller kullar. Riktigt bekvämt.

Soluppgång i Falsterbo.

Stora lastfartyg gick hela tiden ute på vattnet.

Ute på Nabben stod vi bland alla andra och väntade på det absolut optimala. Men det dök inte upp något sådant. Det mest oväntade som dök upp var JaniDalby (han hade nog försovit sig). Bland fåglarna såg vi mest det vanliga, kricka, bläsand, svartsnäppa, gluttsnäppa, enkelbeckasin, knölsvan, havstrut, storskarv, storspov mm

Nabben, behövs inga ord…………..

Gjusar som tittar åt alla håll.

När vi varit här ca 1,5 tim var det några av oss som valde att gå bort till fyren för att lyssna på P-G Bentz och kanske få se någon godbit i påsarna från fyrträdgården.

Fyren sedd från Nabben.

Vackert längs stigen.

Mera vackert.

Här visade sig att det fanns två medlemmar till som lyssnade på P-G, Tord och Lucita Olsson. Trevligt att träffa dem.

Solen började titta fram mer och mer, skönt, den värmde upp oss. Vinden var obefintlig och graderna klättrade högre och högre. En mycket angenäm morgon.

Nu började solen lysa upp.

P-G visade upp grönsiska, rödhake, gärdsmyg, talgoxe, blåmes allt medan han hela tiden berättade och pekade på fåglar som flög över våra huvuden. Vi hade inte prickat in den optimala dagen. Det hade varit för fint väder i veckan, men det kan vi ju inte gissa oss till när vi gör programmet. Nästa år skall vi lägga denna exkursion 2 veckor tidigare.

P-G underhåller folk med sina kunskaper. Det han inte vet om fåglar…………

Grönsiska.

Rödhake.

Bland allt som flög över våra huvuden fanns fjällvråk, bivråk, röd glada, brun glada, ormvråk, sädesärla, sånglärka, steglits, stare, blå kärrhök, sparvhök mm. När det vid ett tillfälle drog fyra glador mot söder kunde ett vant öga se att en av de fyra var en brun glada. Trevligt, årskryss för en del.

När vi står där samlade blir det oro i lägret bredvid vårt. Vad fick de se som vi missade. Jo, en jaktfalk! Den hade flugit förbi sekundsnabbt och vi var tyvärr vända åt fel håll. Vilken tur för de andra som hann med. Jaktfalken är inte den vanligaste fågeln precis.

En som tröttnat på fågelskådning och grävt sig en grop.

Vackra lätta moln fick vi se många av.

Nu var kl ca 11.00 och det var väldigt många skådare utanför fyren. En hel busslast med våra grannar från väster hade också tagit sig hit idag.

När vi blivit mätta på fåglar här körde vi bort till Skanörs ljung, den vanliga platsen för rovfågelstreck. Här hände inget sensationellt men det var en hel del fågel som drog. Sparvhök, fjällvråk, ormvråk och gladorna som vi redan slutat räkna ute vid fyren drog ut i stora flockar. Som mest räknade vi nitton glador i en flock. Vi tyckte det var ovanligt många men konstaterade med enkel slutsats att deras häckning måste varit lyckad i år. Sen upptäcker Joakim en fågel som skiljer sig lite från de andra, den glider högt uppe på himlen. Efter lite närmre titt så konstaterar vi att det var dagens första och enda brun kärrhök. En liten stund senare är det Flemmings tur att hitta något annorlunda, han har fått ögonen på en gammal havsörn långt långt borta. Havsörnen gled närmre oss och så pass nära att vi kunde se den vita stjärten ordentligt men sen behagade den vända och dra inåt land igen. Vitkindade gäss drog över oss med jämna mellanrum, i olika stora flockar.

Njutbart, det kan inte bli bättre.

Skanörs ljung.

Fåglarna var högt uppe och svårfångade men detta är faktiskt en fjällvråk, tro´t om ni vill.

Sen mitt i allt kom det något ”fånigt” i luften. Hur kan man få för sig att leka fågel bland alla sträckande fåglar. Kan man inte hitta en annan plats och leka på? Tänk om han kolliderat med en fågel. Nu väsnades maskinen rejält så förhoppningsvis höll han/hon fåglarna ifrån sig p g a ljudet.

Personen i fråga ligger framstupa och håller armarna i ett metallstativ. Säkert fin utsikt men…………

Efter ett tag drog Lasse och Flemming mot norr. Vi andra stannade 1 tim till för att därefter ge oss av mot Trelleborg där en taigasångare var rapporterad. Den lille rackaren hade nog redan dragit vidare på sin färd söderut för vi fick inte se den.

Här är alla blickar riktade mot där taigasångaren var rapporterad.

Nu var vi några till som avbröt dagens exkursion och de som blev kvar fortsatte att vänta på taigasångaren men utan resultat. Det gäller att ha tålamod men det är inte alltid det hjälper.

Vad gör det att vi inte fick taigasångaren, vi får den kanske på Öland kommande helg. Vem vet………..

Idag hade vi skådat i toppen väder och sett drygt 70 arter. Inte behöver vi önska oss mer efter en sådan underbar dag.

Margareta

 

Artlista………….utifrån vad som nämnts idag men alla har inte sett allt.

Knölsvan  Grågås  Kanadagås  Vitkindad gås  Prutgås  Gravand  Bläsand  Kricka  Gräsand

Stjärtand  Skedand  Brunand  Vigg  Ejder  Knipa  Småskrake  Smådopping  Skäggdopping

Storskarv  Gråhäger  Bivråk  Brun glada  Röd glada  Havsörn  Brun kärrhök  Blå kärrhök

Sparvhök  Ormvråk  Fjällvråk  Tornfalk  Pilgrimsfalk  Vattenrall  Sothöna  Tofsvipa

Enkelbeckasin  Storspov  Svartsnäppa  Gluttsnäppa  Skrattmås  Fiskmås  Gråtrut  Havstrut

Kentsk tärna  Ringduva  Jorduggla  Tornseglare  Trädlärka  Sånglärka  Ladusvala

Ängspiplärka  Sädesärla  Gärdsmyg  Järnsparv  Rödhake  Gransångare  Skäggmes  Blåmes

Talgoxe  Varfågel  Skata  Kaja  Råka  Kråka  Korp  Stare  Pilfink  Bofink  Bergfink  Grönfink

Steglits  Grönsiska  Hämpling  Sävsparv

 

Klockan sju denna vackra morgon samlades sex skådare med nyputsade kikare och kameror på den vanliga samlingsplatsen vid ICA i Hörby. Ledare för exkursionen var Lasse (för syns skull) och Lars (för hörselns skull). Meningen var att skådandes ta sig runt Ringsjöarna, men det blev inte hela varvet eftersom vi valde att stanna vid för deltagarna mer obekanta lokaler framför den utannonserade, men ofta besökta Gäddängen.

Första stopp var Snogerödsdammen dit vi kom via en mycket gropig grusväg. I själva dammen syntes bara sothönor, några knipor och gräsänder. De bortre delarna var dolda av hög växtlighet. I luften och buskagen hördes mycket pip från sträckande och rastande järnsparvar, ladusvalor, grönsiskor, gran- och lövsångare, sädesärlor m.m. En del sparvhökar sträckte söderut och gjorde sedan det under hela förmiddagen. Ute på fälten rastade ett par unga bruna kärrhökar och ett par ormvråkar, varav en grann börringevråk.

Sparvhök

Brun kärrhök

Vid Sjöholmens badplats mötte Flemming upp. Han hade redan konstaterat att kungsfiskare fanns att se från bron över Rönneå vid sjöns utlopp. Innan vi fikade fick kamerorna gå varma i försöken att fånga de forsärlor, minst tre stycken, som for utmed vassar och bryggor. När vi satt där på bänkarna flög det över massor av kacklande grågäss på väg ut till sjön.

Grågäss

Kaffegänget, foto Lasse

Med kaffetörsten släckt körde vi över järnvägen (vägvisare Rönneholms mosse) och parkerade, travade sen iväg till dämmet i ån, nedanför väg- och järnvägsbroarna. Här borde vi kunna se kungsfiskare, vilket vi också gjorde i några snabba blåa glimtar, alltför snabba för fotograferna.

Här letas kungsfiskare, foto Lasse

Ett par forsärlor syntes också. Just här i ån brukar samlas mycket simfåglar vintertid – det är till exempel ett säkert ställe för salskrake. Lars spanade över ängen mot torvfabriken och upptäckte ett par buskskvättor, men ingen annan fick se dem, heller inte när vi sedan fortsatte förbi bommen in på fabriksområdet. Runt byggnaderna svischade en massa ladusvalor och enstaka hussvalor – de häckar här i stort antal.  En stenskvätta visade upp sig på taken och en skogsduva drog förbi.

Vi traskade vidare ut på mossen. Vägen kantas till en början av stora vassar på ena sidan och sumpskog på den andra. Här kan höras vattenrall under häckningstid, även rörsångare och andra vassbundna arter.  En torvmosse är ingen näringsrik miljö, så här är ändå inte så värst fågelrikt. Vi kom ut med överblick mot de stora öppna ytorna där det ännu bryts torv i Weibulls regi. Vi hade hoppats på att se en del rovfågel här (varför inte en stäpphök…?), men det var väldigt öde där ute. Det brukar synas massor av röda glador här och bortåt den angränsande soptippen i väster, och visst såg vi en del sådana.  Vägen tillbaka gick mellan de äldre delarna av den exploaterade mossen, nu igenväxta av vass och sly och med trädridåer utmed vägen. Här for det omkring en hel del tättingar, bland annat såg vi rödstjärt, trädkrypare och nötskrika. Lars var den ende som lyckades höra sävsparv. En kråkmobbad tornfalk och en sträckande fiskgjuse fick vi också se innan vi körde vidare en kort bit.

Nötväcka, foto Per-Uno

Vi måste ju göra ett stopp vid vägbron också för att kungsfiskarna skulle få en chans att visa upp sig i all sin prakt. De brukar gärna sitta på pålarna vid utloppet, men inte nu inte. Däremot var där ett par stycken som for fram och tillbaka över ån neråt järnvägsbron, men satt stilla och öppet bara några sekunder till fotografernas frustration. En forsärla lyste gul där den satt på brofundamentet, en rörhöna skyndade över ån och en vattenrall tickade envetet i vassen. I olvon och kornell i åkanten vimlade det av gran- och lövsångare och vi upptäckte också ett par svarthättor.

Forsärla, foto Jan-Olof

Svarthätta, foto Lasse

Gråhäger

Till slut ett besök i Västra Ringsjöns fågeltorn, där ännu en vattenrall hördes. Massor av skäggdopping låg ute i sjön. Alla grågässen som flög över när vi fikade låg nu på och runt reven bortåt Gissör (skarvarnas häckningsö). Mycket tofsvipor stod på reven. Som avslutning fick vi se en duvhök svepa förbi över vassen. Lasse räknade ihop sin krysslista och fick det till 58 arter. Lägger vi till det två som bara Lars hade, så får vi en ännu rundare siffra. Trots bristen på stäpphökar verkade alla vara nöjda med denna sköna halvdag, som bara bjöd på tre regnstänk!

Lars Helgesson

 

ARTLISTA:

Knölsvan  Grågås  Gräsand  Vigg  Knipa  Fasan  Skäggdopping  Storskarv  Gråhäger

Röd glada  Brun kärrhök  Duvhök  Sparvhök  Ormvråk  Fiskgjuse  Tornfalk  Vattenrall

Rörhöna  Sothöna  Tofsvipa  Skrattmås  Fiskmås  Gråtrut  Tamduva  Skogsduva  Ringduva

Kungsfiskare  Större hackspett  Ladusvala  Hussvala  Forsärla  Sädesärla  Gärdsmyg

Järnsparv  Rödhake  Rödstjärt  Buskskvätta  Stenskvätta  Koltrast  Björkrast  Svarthätta

Gransångare  Lövsångare  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Trädkrypare  Nötskrika  Skata

Kaja  Råka  Kråka  Stare  Pilfink  Bofink  Grönfink  Steglits  Grönsiska

 

Fredag kväll, den 11 september, var vi några gjusar som gav oss ut för att lyssna på hjortbröl. Ewert och Ingegerd hade spanat av lite olika platser och i kväll skulle det bli bra hjortbröl vid Brösarps mosse vid Vollsjö. Så rätt de fick! Det bästa hjortbrölet hittills under alla år vi varit ute med Ewert och Ingegerd. De båda kan sin natur, inget snack om saken.

Vi samlades vid ICA kl 19.00. Tyvärr var vi bara några få som anslöt till denna naturkväll.

Vi körde till Vollsjö kyrka där Eva och Lars väntade på oss.  Eva stod utanför bilen och pekade upp mot taket på ett hus. Hon hade upptäckt två storkar som stod på skorstenen. En var kvar när vi kom och den hann vi få en bild på. Trevligt och oväntat inslag.

Stork SVS 1354.

Efter stoppet fortsatte vi rakt söderut, på samma väg, och parkerade längs vägen i en 90 graders kurva.

Gjusar som lyssnar och njuter.

I skogen framför oss hörde vi den första hjorten bröla så fort vi gick av bilarna. Den var inte mer än 100m bort. Vilken kraft det var i lätet. Sen hörde vi nästa och sen nästa…….

Martin, Ewert brors son som kört ner före oss hälsade oss välkomna till Brösarps mosse via ett sms. Inte för att vi förstod hur han kunde se oss för vi kunde inte på något sätt upptäcka var han fanns. Det visade sig en stund senare när han kommer över fältet att han suttit i ett stengärde en bit bort för att komma riktigt nära och inte synas.

Martins foto på Kronhjort.

Vi stod där och lyssnade och förundrades över hur nära de var men inte gick att se. Efter en stund upptäcker Leif en vacker räv som korsar fältet. Lång yvig svans med vit spets.

Här har räven upptäckt oss och skymningen gjorde att kortet blev suddigt, sicken fotograf.

Hästen var totalt oberörd av kronhjortarnas närvaro.

Efter ca 1 tim och när skymningen började gå över i mörker fick vi se de första hindarna komma fram på ett öppet fält. Strax efter kom en kronhjort.

Bakom det lilla skjulet fick vi se hindar och kronhjortar.

Bakom oss fanns också kronhjort, de var två och de hade väldigt många hindar runt omkring sig på fältet. Det var helt klart att de båda ville bestämma för vid några tillfällen kunde vi höra hur de stångades och ljudet av krona mot krona hördes genom mörkret.

Någon hade berättat att morgonen före hade det funnits ca 50 hindar på den åker vi nu stod och tittade på. Fantastiskt!

Totalt under kvällen hörde vi 5 kronhjortar och det var imponerande! Och på åkern ökade antalet hindar hela tiden…………..kanske de blev 50 i kväll också.

Det blåste lite lite kyligt så när klockan passerade 21.00 och mörkret var ett faktum var vi några som vände hemåt. Ewert och Ingegerd, som vi tackade för den fina uppvisningen, stannade en stund till.

Detta hjortbröl är lika fint som grodkonserten på våren och utan Ewert och Ingegerd hade vi kanske fortsatt vandra utan dessa fina upplevelser.

Tack till er båda! Och tack Martin för den fina bilden!

Margareta

 

 

Nu har vi varit där!! På Getterön. Vilken dag vi fick vara med om, och vilken tur vi hade med allt inkl vädret! Vi som var med säger bara….kan det bli bättre än så här? Nej, knappast.

Som vanligt bjuder vi på resan från första till sista minuten av dagen.

Vi startade från ICA i Hörby kl 06.00. Vädret var lite mulet, vindstilla och omkring 12 gr. Vi gav oss snabbt iväg mot Höör där vi plockade upp Kerstin vid Hardys i rondellen. Körde snabbt vidare mot Stockamöllan där vi visste att det stod några till och väntade på oss. Så totalt blev vi 12 gjusar som skulle göra Halland och Getterön. Oj, vad vi var förväntansfulla på dagen.

Det tog ganska exakt 2 tim tills vi var framme vid Naturum vid Getterön. Det mesta var motorväg och med lite trafik tidigt på morgonen gick allt som på räls. Innan åsen var det ganska mulet och vi suckade över i fall det skulle bli regn idag också. Förra exkursionen fick vi ju ställa in p g a just regnet.

Men på andra sidan åsen lyste solen igenom, puh! Så vackra våra landskap är, väldigt vackra! När vi kom över Hallandsåsen låg dalen i lite dimma. Solen lyste igenom och träden stod som skuggiga statyer i långa rader. Älvorna dansade över fälten ..…allt var som i en förtrollad värld. Tyvärr ingen bild eftersom vi körde motorväg, det blir till att stoppa in bilden i den egna hårddisken, i det där speciella facket för vackra vyer.

Kl 08.30 var vi framme………….

Det första vi hör när vi går ur bilarna är trumpetandet av gäss. Inte 10-20 utan 200-300 och mer kom över våra huvuden för att gå ner i vattnet. Visst är det vanliga fåglar men magnifikt ändå. Vi letade efter Nils Holgersson……………..

Vi tog våra ryggsäckar och gick för att leta upp en skön fikaplats. Nu var vi verkligen sugna på en andra frukost.

Annorlunda skyltar mötte oss på vägen mot Naturum.

Det blåste lite så vi försökte finna en plats i lä. Vi var lite ruggiga efter den tidiga uppstigningen men det glömdes snabbt bort efterhand som naturupplevelserna haglade över oss.

Naturum, ett vackert sådant är placerat på absolut rätt ställe. Vi var några som varit där förut men för de flesta var det första gången, kommentarerna var enbart positiva kring det som vi fick se utomhus. Inomhus kom vi inte förrän kl 10.00 och det var en bit till dess.

Platsen för fikat fann vi i ett stort utrymme som förmodligen var en samlingssal av något slag. Vi var lite som på upptäcktsfärd men dörren var olåst så vi kände oss välkomna in. Stämningen var härlig och roliga kommentarer kom det från oss alla då vi hamnade längs väggarna på behörigt avstånd från varandra. Det bara blev så……..vi kröp in bakom ett bord och där blev vi. Vad det smakade gott med lite fika nu!

Efter rasten gick vi ut till utsiktsplatsen som låg innanför huvudbyggnaden från parkeringen sett. Här fick vi en fantastisk utsikt över vattnet och alla fåglar.

Gjusar som skådar.

Det tog inte mer än några minuter så plockade Lars-Olof fram krysslistan för att få med allt vi såg. Naturligtvis massor av gäss, de kom flygandes bakifrån och över oss och gick ner för landning på sitt lite vingliga sätt. Tur inte flygplanen landar på samma sätt.

Grågäss, foto Sven-Åke.

Vacker vy från plattformen.

Vi pekade dit och dit och dit…………..fåglar överallt. I ögonvrån var det någon som upptäckte några tornfalkar som flög ut i vår ögonhöjd. De stod alldeles stilla en liten bit ifrån oss. Tror det var ungar som var ute på flygövningar. De försvann och kom tillbaks ett antal gånger så vi kunde följa deras träning på nära håll.

Tornfalk, foto S-Å.

Tornfalk uppifrån. Kan det vara en förälder?

Några var så ivriga att de klättrade högt för att få se allt.

Sen kom nästa falk, som en raket. Världens snabbaste djur. Pilgrimsfalken. En individ hade vi sett långt borta på en stolpe och en annan som satt nere på fältet bland korna. Så vilken som gett sig upp för att jaga kunde vi inte reda ut. Framför pilgrimsfalken kom en brun kärrhök glidande och falken jagade helt klart kärrhöken. Vilket skådespel, de flög upp och ner, snurrade runt, en dök för att undkomma en dök för att fånga men till sist drog de åt var sitt håll. Här måste det väl varit falken som gav upp och kärrhöken som fick pusta ut? Strax därefter såg vi kärrhöken, en hona, som slagit sig ner på marken i närheten av en kråka. Såg ut som kompisar.

Vi som var med vet att det är en brun kärrhök hona och en falk bakefter.

Brun kärrhök och kråka.

När vi står här får vi med jämna mellanrum se små sportplan gå upp i luften. Flygplatsen låg snett framför oss. Oftast var det lugnt bland fåglarna, då planen lyfte från dem och inte mot dem. Men så kom ett plan och lyfte mot fåglarna och oss. Vad tror ni hände? Varenda fågel lyfte, oj vilket oväsen det blev!

Ingen havsörn men väl ett flygplan fick upp alla i luften.

Tofsvipor.

Planet som lyfte väsnades nog mer än normalt, det drog nämligen en reklambanderoll efter sig. Den berättade om nya Volvon som ”släpptes” för visning denna dag vilket jag tror fåglarna struntade högaktningsfullt i. Vi med, i alla fall idag.

På denna plats fick vi se väldigt mycket fågel, bilderna talar för sig själva. Förutom falkarna och kärrhöken fick vi se havsörn, trana, bläsgås, vitkindad, kanada- och grågås, brushane, gluttsnäppa, tofsvipa, skräntärna, knölsvan, gravand, snatterand, kricka, gråhäger, ljungpipare osv osv listan blev lång.

Här skulle vi kunnat stå hur länge som helst, något var på gång hela tiden, men vi beslöt att flytta på oss till ett gömsle men först ta en tur inom Naturum som nu hade slagit upp sina dörrar. Här inne skådade vi genom de stora panoramafönstren, beundrade fotoutställningen och några tog en titt i deras butik. En riktigt trevlig plats.

Läckert på cafeét, med beröm godkänt! Dessa bord skulle finnas på varenda dagis.

Trångt på fjärilsbuskarna utanför Naturum.

Före gömslet tog vi en tur bort till fågelstationen där det hela förmiddagen ringmärktes fåglar. Vi gick dit av nyfikenhet och hoppades att de kanske skulle komma ut och visa upp något ex.

Vackert tak på fågelstationen.

Runt fågelstationen var det gott om nyponbuskar.

Lite i historia i väntan på fåglarna.

Mera historia.

Rödstjärt visades upp.

Den ville iväg och kämpade för att komma loss.

Årsbestämning.

Likaså här.

De kom inte bara ut och visade upp, de bjöd in oss i sina lokaler. Vilken fin gest! Vilken överraskning för oss!

Arbetsrummet, vi smyger andäktigt in i det allra heligaste.

Vi fick till och med hjälp med att vakta våra tubkikare. Vilken elegant gest!

Vad skall man ha på tapeten om  inte just detta?

Här inne mötte vi Margareta Wilhelmsson och hennes yngre medhjälpare Martin Isaksson. Vilket par! Margareta berättade och visade oss om ringmärkningen och Martin assisterade henne hela tiden. Martin berättade att han precis fyllt 11år, den 25 augusti. Jag frågade om det var barnbarn/mormor/farmor och då svarade Martin mycket artigt och trevligt, nej vi är goda vänner. Vilken fin kille!

Ålder?

Längd på vingen?

Trädgårdssångare med Gert-Åke i bakgrunden.

Hur mycket väger jag?

Det var mycket intressant med ringmärkningen. Margareta berättade att många av småfåglarna kalasade på fläder så hon och Martin blev tämligen blå om fingrarna när de höll på med märkningen. Margareta gav sig även tid att berätta om några av fåglarnas flyttvägar till värmen. Vad gäller lövsångaren flög de både på östra och västra sidan och så fanns det lövsångare som flög spikrakt ner. De som flög rakt ner klarade sig sällan….. Margareta berättade om flyttningsmönstret för nordliga resp sydliga populationer, om hur hybridiseringen påverkar flyttningsriktningen och vilka effekter det får.

När det gått en god stund så viskade jag till Lars-Olof att vi kanske skall tacka för oss och ge oss av. Nej, här kan jag sitta hela dagen och njuta blev svaret. Alltså stannade vi en bra stund till vilket Margareta och Martin tyckte var trevligt.

Måste jag ligga upp och ner?

Sävsångaren tittar förargat på Margareta.

Ung törnsångare.

Margareta och Martin.

Margareta blåser för att se fettet på fågeln.

Bland fåglarna vi fick se var det rödstjärt, trädgårdssångare, rörsångare, sävsångare, lövsångare. Margareta berättade även att de i år hade ringmärkt inte mindre än 120 gräshoppsångare vilket fick undertecknad att stöna. Har själv inte lyckats med denna art i år och så har de haft rekord i ringmärkning!

Margareta berättade även att de tömde näten en gång i halvtimmen, att de märkt ovanligt mycket fågel idag, att 2014 märkte de fram till den 2 december och i år började de tidig vår. Det blir många timmar Margareta och en kollega lägger på fågelstationen. Vilken energi!

Vi tackade för en riktigt trevlig och innehållsrik timme tillsammans.

Efter fågelstationen gav vi oss ut till det största gömslet. Gluttsnäppor överallt i vattnet.

Gluttsnäppa, foto S-Å.

Svartsnäppa gömmer sig.

Tofsvipa, foto S-Å.

Inne i gömslet hade ladusvalor häckat och ungarna flög runt våra huvuden.

Ladusvalan tittar ner på oss.

Vi tyckte oss höra skäggmes på vägen ut till gömslet och fick det bekräftat på vägen tillbaks då deras roliga läte hördes i vassen.

Nu gick vi till det mindre gömslet. Samma fåglar så här stannade vi bara en kort stund.

På väg ut till vassgömslet.

Fångstnäten var stängda för idag.

Gluttsnäppa igen.

Nu var det dags med lunch. Kl hade kommit till 12.30. Vi tog våra ryggsäckar och tillbaks mot trädgården vid Naturum. Skulle vi få lov att sitta här och äta vår medhavda matsäck. Gert-Åke som alltid ligger steget före oss andra var artig och gick in och frågade. Kom ut med ett leende och sa att det var helt OK. Vi slog oss ner vid två bord som stod i skuggan för nu steg värmen.

Mys……….

Efter maten skulle vi köra en liten bit bort till ett hus som låg snett till vänster från Naturum sett. En rejäl byggnad med plats för många skådare. Här fick vi stifta bekantskap med pilgrimsfalkarna ännu en gång. De var upp och jagade och visade upp fin akrobatik i luften. En falk hade hoppat ner i en grop och tycktes speja efter byte därifrån. Närmast i dyn upptäckte vi ganska många större strandpipare och kärrsnäppor. Kärrsnäpporna hade borrat ner sig i dyn så de var lite svåra att artbestämma.

Vacker vy från huset.

En svårfångad pilgrimsfalk i rasande tempo.

Naturum sett från huset.

När vi lämnade denna plats tyckte vi alla att vi skulle åka ut till Gubbnäsan nu när vi var så nära. Sagt och gjort. Vi fick en fin promenad i det härliga vädret och vi hann även stoppa i oss lite björnbär som växte i skrevorna på klipphällarna.

Snart framme vid det oändliga havet.

Varbergs fästning lite till vänster i bild.

Oändligheten.

Så vackert……………stenröset i förgrunden är från bronsåldern.

Ännu mera vackert.

Tillbaks till bilarna………..nu skulle vi leta aftonfalk. Den var rapporterad en bit från Getterön vid Södra Näs, Träslöv.. Lars-Olof hade full koll på läget så nu tog han täten i trafiken. Vi följdes åt så gott det gick. Lätt att tappa bort varandra i alla rondeller vi passerade. Räcker med att ett par bilar har företräde så blir man av med varandra. Men allt gick galant. När framförvarande bil väntar in efterkommande så fungerar allt.

Fick vi då se den där aftonfalken? Vi körde ut i ett sommarstugeområde. Parkerade i en liten gata. Damen i huset där vi parkerade vände sig bara om och tittade när vi kom sen återgick hon till den bok hon satt och läste i. Hon var nog inte fågelskådare.

Läs och häpna, falken satt på taket på huset intill. Den var serverad utan att vi behövde leta det minsta. Fantastiskt!

På detta hus satt falken men som ni ser har den lyft och flugit en bit bort.

Gjusar skådar falk.

Den for upp och runt bland stugorna för att till sist sätta sig på stenarna ute vid vattnet. Verkade orädd, ungfågel. Det var full aktivitet med ungdomar som surfade i vattnet men falken gick ner en bit bort och satt en god stund och putsade fjädrarna. Trevligt inslag. När den suttit där en god stund bestämde vi oss för att gå närmre och kanske få en bild på den. Vi måste sett lustiga ut där vi försiktigt tassade fram över fältet. Vi kom ganska nära och fick några bilder.

Aftonfalk, foto S-Å.

Efter denna trevliga stund skulle vi ta oss till Morups-Tånge. En fin lokal en bit söderut. Vi körde och körde och vände uppåt igen och så plötsligt var vi där. Inte lätt med alla småvägar. Detta är en lokal som verkligen är värd ett besök. Vackert, rogivande och några steg tillbaka i tiden. Stressfritt om man så säger.

Vi började skåda direkt på parkeringen.

En ”levande” bonde i blå overall var ute och tittade till sina hästar inför kvällen. Han klappade om dem allesammans och det såg så himla fridfullt ut. Några av hästarna blev nyfikna på oss.

Hästarna samlade sig hos husbonden.

En vilje följa med Lars-Olof.

Här ute fick vi se storspov, stenskvätta, småskrake, massor av ungstarar, ejder mm.

Nästan som Öland…………..

Tisteln trivdes i sanden.

Morups-Tånge.

Och denna lilla blomma får avsluta vår fantastiska dag.

Klockan hade nu kommit till 18.00. Vi ville egentligen inte avbryta men vi skulle hinna äta innan vi startade hemfärden.

Vi stannade till vid Laxbutiken i Heberg och fick oss serverat en delikat måltid. Tror de steker laxen på sekunden exakt. Verkligen gott.

Efter måltiden tog vi adjö av varandra på parkeringen. Alla var så nöjda med dagen. Ringmärkningen rankade vi högt men även aftonfalken och pilgrimsfalkarna.

Två timmar tog det hem så ca 21.00 var vi nog alla på hemmaplan utom de som stannade kvar däruppe.

Margareta

 

Artlista

knölsvan  bläsgås  grågås  kanadagås  vitkindad gås  gravand  snatterand  kricka  gräsand

ejder  knipa  småskrake  storskarv  gråhäger  havsörn  brun kärrhök  ormvråk  tornfalk  aftonfalk  pilgrimsfalk

trana  strandskata  st strandpipare  ljungpipare  tofsvipa  kustsnäppa  kärrsnäppa  brushane  enkelbeckasin

storspov  svartsnäppa  rödbena  gluttsnäppa  grönbena  drillsnäppa  skrattmås  fiskmås  silltrut gråtrut havstrut

skräntärna  tamduva  ringduva  ladusvala  ängspiplärka  gulärla  sädesärla  rödstjärt  stenskvätta

sävsångare  rörsångare  törnsångare  trädgårdssångare  lövsångare  skäggmes

skata  kaja  råka  kråka  stare  gråsparv  pilfink  steglits  sävsparv

Lördagen den 8 augusti var vår exkursion inplanerad till Ilstorps våtmark, Sövdesjön och Snogeholmssjön. Av detta blev det nästan pannkaka. Åska och regna satte stopp för exkursionen efter 3 tim. Synd!

Vi samlades vid ICA kl 06.00. Drog iväg och fick med, Jan i Dalby, som stod och väntade på oss nere vid infarten till sommarbyn i Sjöbo. Sammanlagt var vi 10 entusiastiska skådare.

Gjusar, någon gömd men inte glömd………….

Soluppgång över Sjöbo.

Vi körde in till Ilstorps våtmark och började med ett gympapass. Jodå, ta sig över grindarna vid dammen, som var blöta av dagg, krävde sin kvinna/man. Balansen fick vi verkligen testa.

Vackra hästar som tog sin tillflykt till andra sidan vattnet när vi kom.

Ser ni denna, ser ni Ilstorps våtmark längs 13 väster om Sjöbo.

Trevlig lokal med mycket fågel. Den första och största vi såg var en ägretthäger. Långt borta i dammen stod den tillsammans med 15 gråhägrar.

Hägrar, vet vi som såg dem i tuben.

10 par ögon hittade både det ena och andra……….drillsnäppa, gråhakedopping, sothöns, brushane, ljungpipare, skogssnäppa, starar, tofsvipa, sävsångare osv osv

Gråhakedopping, ser ensam ut men hade fullt av kompisar runt omkring i dammen.

Kan ni hitta den mycket livliga sävsångaren?

Familjen stare!

Över oss kom flera flockar grågäss och minsann några tranor också. Undrar varför man blir gladare över att se tranor än att se gäss?

Tranor på väg västerut.

Bakom oss fick Gert-Åke syn på ett rådjur långt borta på åkern.

Denne lille krabat höll på att bli ihjältrampad.

Det var väldigt grått i söder och vi hörde åskan mullra. Vi hoppades naturligtvis på att det skulle dra mer åt väster och inte komma över oss.

När kl var strax efter 08.00 bestämde vi oss för att köra till Snogeholmssjön och ta vårt fika vid strandkanten. Men när vi kom till strövområdets parkering så hade himlen mörknat rejält. Vi valde att ta fikan vid parkeringen och avvakta vädret.

Fikapaus. Joakim, Lars-Olof och Sven-Åke med ryggen hit.

Här var en som vandrade vidare……………Gert-Åke.

Leif, Kerstin o Jan fikade också.

Precis klara med fikan och lite trevligt snack och studie på två skräntärnor öppnade himlen sig. In i bilarna och där satt vi ca 15 min med blixtar, muller och regn över oss.

Vadå regn?

Jan och så Lars-Olof som tittar uppgivet mot himlen.

Sen avbröt vi helt enkelt exkursionen. Efter koll på vädret i våra telefoner såg det ut som regnet skulle hålla i sig ett bra tag till. Vi gav oss iväg……..någon tog svängen bort om Vombsjön, någon stack på annat håll och någon drog direkt hem. Eslövspågarna stannade även till vid Skarlhult våtmark så artlistan innehåller alla fåglar sedda under fm.

Efter en timme sken solen igen………..vad säger man…………attans vädergubbar, som de spår!!!! Den timmen kunde vi klarat av att vänta men bakefter………..

Margareta

Artlista

Grågås  Kricka  Gräsand  Skedand  Knipa Fasan  Smådopping  Skäggdopping  Gråhakedopping  Ägretthäger  Gråhäger

Röd glada  Brun kärrhök  Ormvråk  Tornfalk  Sothöna  Trana  Skärfläcka  St strandpipare  Ljungpipare  Tofsvipa

Småsnäppa  Kärrsnäppa  Brushane  Enkelbeckasin  Gluttsnäppa  Skogssnäppa

Grönbena  Drillsnäppa  Skrattmås  Skräntärna  Skogsduva  Ringduva  Gök  Tornseglare

Större hackspett  Sånglärka  Ladusvala  Sädesärla  Stenskvätta  Sävsångare  Lövsångare

Törnskata  Kaja  Kråka  Stare  Steglits  Hämpling  Sävsparv

 

 

 

 

Jaha, vad gör man när vädergubbarna bara tjatar om regn och blåst hela tiden? Spådde de rätt denna gång? Skulle vi ställa in? Efter några samtal bestämde vi oss för att trotsa vädret men stanna på hemmaplan vid Gäddängen. Det blev ett bra val!

Det var blåsigt, kyligt och regnet hängde strax över våra huvuden men det gick vägen!

Som vanligt, höll jag på att säga, fick vi fina obsar och njöt hela tiden trots vädret. Tror inte jag är överdrivet positiv…. det gäller bara att suga i sig allt man ser och NJUTA av det!!!

Vi var 4 gjusar som möttes ute vid parkeringen på Gäddängen.

Leif o jag körde först ner om parkeringen på ICA för att plocka upp ev fler skådare. Det var tomt, väldigt tomt. Vi körde ut till Gäddängen och när vi precis skall svänga ner på vägen vid slottet kommer Lasse från Höörs-hållet. Jaha, då blev vi i alla fall tre.

På parkeringen stod Sven-Åke och plockade fram kamera och kikare. Nu var vi uppe i fyra gjusar.

Vi tog vårt pick och pack och gick mot plattformen. Gröngölingen skrattade åt oss i bakgrunden..…vad gör ni här kl 05.00 på morgonen och i detta väder, tycktes den skrika fram.

När vi nådde plattformen mötte oss en härlig soluppgång, den skulle bli kortvarig, och kraftiga vindar från öster. Men? Det skulle ju regna från väster! Kanske vinden kunde hålla regnet borta till kl 10.00 som gubbarna spått. Vi höll tummarna.

Morgonstund har guld i mun!

I motljuset kunde vi inte artbestämma särskilt mycket fågel men att det var gott om dem såg vi på alla skuggfigurerna. På revet precis framför plattformen stod skrattmås, dvärgmås, tofsvipa, drillsnäppa, gräsänder i mängd, enkelbeckasin, sothöns mm

Drillsnäppa.

Tofsvipa!

Vi höll koll på läget åt höger och vänster och faktiskt njöt där vi stod. Fisktärnorna var uppe hela tiden, en glada kom förbi, knölsvanen med sina fem ungar gled fram ute på vattnet. Solen gjorde att vattnet lyste som guld.

Kan det bli vackrare?

Storskarvar fanns det som vanligt gott om. Grågässen flög fram och tillbaks, de var många.

Grågäss på väg………..foto Sven-Åke.

Här samsas dvärgmås med skrattmås.

Skulle vi få se kungsfiskaren idag! Lasse var ju med och han är en riktig turgubbe när det gäller denna fågel. Fast Lasse avslöjade idag att han varit vid Gäddängen många många gånger och då inte sett en enda kungsfiskare. Vi hoppades naturligtvis på turen. Lasse spådde att om vi skulle ha en chans på denna fågel idag fick vi nog bege oss till tornet. Beroende från vilket håll det blåser väljer kungsfiskaren var han skall fiska upp maten. Skulle Lasse ha rätt?

Kl 06.00 kommer Lars-Olof traskandes. Nu var vi uppe i fem gjusar och där stannade antalet för dagens exkursion. Tycker nästan synd om er som inte var med men förmodar att ni åker ut själva någon tidig morgon men då med bättre väder som sällskap. Det är härligt att komma ut så tidigt och se dagen gry i olika skepnader beroende åt vilket håll man tittade.

Vacker vy åt söder.

När Lars-Olof kom blev det lite mera allvar, hm, ……..då hittade vi även snatterand, skedand, kricka, stjärtand, gluttsnäppa, grönbena…..

Här har sothönsen morgongympa. Påminner om en leksak från förr, fyra höns på ett bräde som pickade i sig mat.

När vi står där och skådar lyfter plötsligt alla fåglarna från revet. Vad nu då? Vad jag lärt mig så är det havsörnen som är på ingång. Jag tittade upp och det var synd! De andra hade fastnat med blicken på revet och får se ett vildsvin smyga ut på revet för att fixa frukost. Tack och lov hörde han oss och vände kvickt tillbaka utan något byte. Så fräckt!!! Men läckert var det. Kommer aldrig sluta säga….vad naturen bjuder på många härliga/roliga upplevelser!!!!

Vildsvin, foto Sven-Åke.

Nu var det vackert!

När vi nöjda här och utan kungsfiskare, kl var ca 07.00, bestämde vi oss för att söka lä och gick följaktligen bort till tornet där det inte borde blåsa så mycket.

Det stämde. Riktigt skönt att komma till lugnet. Vi såg även att molnen ljusnat betydligt, det skulle nog dröja med regnet.

Det första vi såg var ett sångsvanspar till höger om tornet. Tornseglare flög omkring, en flock knipor låg till vänster om tornet. Gladan hade följt med över. Så ser vi att Carina på Adolfssons fisk var på väg ut med båt för att fixa maten till dagens restauranggäster. Hu, i denna blåst! Båten var inte så förfärligt stor och jag lovar, jag hade inte gått i den i detta väder.

Sångsvan.

När de kommer längre ut på öppet vatten ökar de hastigheten och stannar inte förrän de är långt ute på sjön. Vi följer deras arbete och ser hur de jobbar med att dra upp fiskenäten. Gladan har närmat sig båten och cirklar runt dem……Vad tror ni han gör? Jo, helt fräckt dyker han ner mot båten och försöker plocka till sig en stor fisk. Lasse och Lars-Olof som följde det hela är ganska säkra på att han lyckades norpa till sig en fisk. Vilket skådespel.

Strax efter ser vi dagens första fiskgjuse och havsörn. Havsörnen gled bara omkring men fiskgjusen prövade definitivt sin fiskelycka. Han ryttlade en stund en bra bit ut, dök ner och fick tag i något. Fiskgjusen försvann under vattnet!! Kom upp, försvann igen. Vad hade han satt sina klor i? Han kämpade tappert det såg vi på vingslagen och till sist kom han upp med en stor brax i sina klor. Man skulle kunna tro att den var rökt för den hade samma härliga gyllene färg. Vilken bit och den lyste!

Fiskgjusen ger sig inte………..bara huvudet sticker upp.

Nuu….kom braxen med upp.

Ung skrattmås.

Då plötsligt hör vi något som visslar. Det finns bara en fågel med denna vissling! KUNGSFISKAREN!

Där kom den! Flög söderut förbi tornet och försvann. Jaha, det var det. Jaja, vi fick i alla fall både höra och se den. Här trodde vi att det var allt för idag. Vi fortsatte skådningen med fokus på lärkträdet bredvid tornet. Blåmes, talgoxe, entita, nötväcka, lövsångare for omkring. Unga sådana.

Sen kom hägern utifrån sjön, flög förbi, gick ner precis efter tornet men lyfte direkt igen. Vet inte om den kände sig uttittad.

Gråhäger, foto Sven-Åke

Som landade och lyfte på en och samma gång.

Sen kom det två skogssnäppor förbi. Vacker vit övergump lyste emot oss. De gjorde som hägern, gick ner precis efter tornet men valde att stanna kvar. Tur för oss som ville ha bild på dem.

Skogssnäppa, foto Sven-Åke.

Så hör vi det igen…..visslingen! Kungsfiskaren kom tillbaks, for förbi, kom tillbaks, for förbi för att till sist bestämma sig för att uppmuntra oss som nu väntat på honom i tre timmar. Först satte han sig inne i riset, sen hoppade han fram och satte sig fullt synligt på en bar gren. Som vi njööööt!!!!

Kungsfiskare, foto Sven-Åke.

Inte lätt att fotografera uppifrån men vi gjorde så gott vi kunde. När kungsfiskaren suttit där en god stund drog den iväg och sen såg vi den bara flygandes den sista timmen.

I samma nedsågade träd som kungsfiskaren suttit i fanns nu lövsångare, sädesärlor, törnsångare.

Lövsångare, foto Sven-Åke.

Sädesärla, foto Sven-Åke.

Nu bestämde vi oss för att gå tillbaka till plattformen för att se om någon fågel blåst ner. Ja minsann! Svartsnäppan hade anlänt, två tranor stod i södra delen och trumpetade. Nu kunde vi även se kustsnäppa och spovsnäppa.

Svartsnäppa.

Så upptäckte vi att på boet som knölsvanen häckat hade nu en gräsandsmamma sökt lä för sig själv och sina ungar. Näpet.

Här låg de tryggt och skönt.

Här avslutade Sven-Åke, Leif o jag dagens skådning och gick i sällskap tillbaks till bilarna. Lasse och Lars-Olof stannade en stund till…..målet var 50 arter men där var vi inte riktigt. Jättebra ändå, tyckte vi alla, med tanke på vädret. Kan berätta att när vi gick därifrån så stod inte kikarna stilla på plattformen. Så pågarna fick nog jobba med de luftburna individerna för att lyckas.

Vet nu att de fick ihop 56 arter! Bra jobbat!

Sven-Åke drog vidare till det stora storksläppet vid Hemmestorp och bjuder på en bild från dagens begivenhet.

Storksläpp! Foto Sven-Åke.

Och jag avslutar som vanligt………..Vad det är härligt att vara fågelskådare!!!!

Margareta

 

Artlista

Knölsvan  Sångsvan  Grågås  Vitkindad gås  Snatterand  Kricka  Gräsand  Stjärtand  Skedand

Knipa  Skäggdopping  Storskarv  Gråhäger  Röd glada  Havsörn  Ormvråk  Fiskgjuse

Sothöna  Trana  Tofsvipa  Kustsnäppa  Spovsnäppa  Enkelbeckasin  Svartsnäppa  Gluttsnäppa  Skogssnäppa

Grönbena  Drillsnäppa  Dvärgmås  Skrattmås  Fiskmås  Gråtrut  Havstrut  Fisktärna

Ringduva  Tornseglare  Kungsfiskare  Gröngöling  Sädesärla  Rörsångare

Törnsångare  Gransångare  Lövsångare  Entita  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka

Kråka  Stare  Bofink  Sävsparv

 

 

Jaha, då sitter jag här igen och skall berätta om ännu en jättetrevlig exkursion som 7 gjusar genomförde i lördags, 27 juni. Vilka härliga upplevelser vi fick vara med om. Jag låter kanske lite överdrivet positiv men det var så himla trevligt för oss som var med. 75 arter hade vi lyckan att se och höra under loppet av 6 tim. Det var stora fåglar och det var små fåglar i ett enda långt pärlband.

Häng med i referatet så får ni läsa om vilka arter vi såg, när och var.

Vi börjar på parkeringen i Hörby där vi blev en skara på 6 pers. Vi väntade en liten stund om i fall det skulle dyka upp någon mer. Strax efter 05.00 ställde vi kosan mot Håslövs ängar. Vi ville vara framme kl 06.00 då vi visste att Britt-Marie skulle komma direkt dit.

I Hörby var det uppehållsväder, det hade regnat på morgonkvisten och vi trodde väl att det var det förutspådda regnet som redan landat på marken. Oj, vad vi tog miste. När vi tar oss upp mot Kristianstad kom det riktigt kraftiga skurar. Vid Tollarp stod det så mycket vatten på vägen att hastigheten fick sänkas. Regnet fortsatte hela vägen om än det avtog rejält. Det var inte utan att man tänkte, skall vi vända hemåt igen? Vilken tur vi inte gjorde detta!

När vi kom fram var det nästan torrväder. Britt-Marie kom ett par minuter efter oss. Det första hon säger, efter god morgon, är att det spöregnade i Åhus när hon var på väg hit. Hm, skulle detta regn nå oss eller var det samma som vi passerat i Tollarp och var på väg österut. Det var frågan. Vi valde ändå att börja exkursionen. Vi gick motsols. Det fina dugget ökade på men inte värre än att vi fortsatte.

Vacker äng i morgondiset. Sikten var inte bra om man säger så.

Första stoppet, efter 100m, blev för att studera brushanar. Färggranna sådana. De gick tillsammans med bl a tofsvipor. Gott om grågäss och harar. Ängspiplärkan och sånglärkan hörde vi hela tiden. En bit längre fram sprang flera lärkor omkring på vägen. Richard fick höra gräshoppssångaren.

Vi gick i sakta mak och stannade till med jämna mellanrum. Tyvärr blev dropparna något större så när vi nått plattformen bestämde vi oss för att gå tillbaka. Vi stod en stund vid plattformen som om vi önskade att himlen skulle ljusna. Under tiden fick vi se gulärla, grönfink, hämpling och många lärkor.

Grönfink.

Gulärla.

Ängspiplärka.

Finns de som tycker om regn.

Jag vill inte vara med på bild, blyg ängspiplärka.

Dessa var nog i stort behov av socialt umgänge. De sprang oss till mötes.

Väl framme vid bilarna igen hade dugget upphört. Nu hade vi faktiskt längre sikt också. Jaha, fika här eller vänta. Vi ville helst ha tak över huvudet med tanke på vätan uppifrån. Kl var inte mer än 07.30 så det var också i tidigaste laget. Då kom Jan-Olof med förslaget…..vi tar Hercules dammarna först från ”skrot”hållet och sen kör vi till Karpalundsdammarna och fikar. Där finns ett gömsle vi kan fika i. Sagt och gjort!

Vi kör den lilla biten bort till dammarna. Nu var det inget regn men regnkläderna åkte på för säkerhets skull.

Ladusvala, foto Sven-Åke.

Vi började turen med att klättra över järnvägsspåren. Mitt uppe på spåret upptäcker Richard en lärkfalk som satt en bit bort högt uppe i ett träd. Falken fick allas uppmärksamhet för en stund. Vacker fågel.

Lärkfalk, foto Sven-Åke.

Vi vandrade vidare och fick emellanåt nästan gå på tå för att undvika den rikliga mängd av mördarsniglar som kröp ÖVERALLT! Vi fick använda öronen ordentligt för att fånga upp ljud medan vi hade blickarna vända mot marken. Vilket elände vi fått i vår natur!

På båda sidor om oss sjöng rörsångaren. Sen dök sävsparven upp och sjöng på sitt vis. Några sångare for upp och ner i buskagen i jakt på föda. Många ungar som matas nu. Skäggdoppingar låg i vattnen på båda sidor om stigen. Vi hade bara kommit en liten bit in när den första svarttärnan dök upp. Vi fick se några fler men absolut inte i det antal vi är vana vid. Inte har väl alla stannat i Krankesjön?

Skäggdopping i vacker miljö, foto Sven-Åke.

När vi står där på stigen kommer det en större fågel från höger. Jag säger… nu kommer vår första rovfågel flygande. Vi lyfter våra handkikare och Richard och jag säger i mun på varandra….nej, det är en rördrom!!! Oj oj oj! En rördrom flygandes precis framför näsan på oss. Jubel! Den ende som missade fågeln, denna gång, var Leif som var en bit framför oss.  Rördromen gick ner nästan ända borta vid cykelvägen. Skulle vi gå tillbaka och söka? Nej, vi lät den vara ifred. Vi ägnade oss åt de fåglar som var omkring oss. Björktrastar, rörsångare, svarttärnor mm

Och så plötsligt blir vi inblandade i ett…..kanske morddrama! Richard böjer sig ner och plockar upp en ganska stor kniv som han hittat i gräset. Vad gjorde denna kniv här? Richard vände och vred på den men då han inte hittade minsta blodspår så var det nog en snäll kniv som en fiskare glömt i gräset. Hoppas teorin stämmer. Vi roade oss med lite spekulationer en kort stund.

Richard med hittegods.

När vi står där och pratar så kommer rördromen flygandes tillbaka! Samma väg och samma höjd! Det var verkligen oväntat. Leif, en bit bort igen, fick se den när den kom fram bakom buskarna och gick ner ungefär borta vid tornet. Nu hade alla sätt den! Rördrom 2 ggr samma dag, inte illa.

Rördrom. Här var Jan-Olof snabb med kameran, verkligen snabb. Bra jobbat!

Sen kom göken. Flög förbi och landade i en buske ute i vattnet där vi såg den bra. Efter en liten vilopaus börja den koko:a och fick svar från en gök bakom oss. Den såg vi däremot inte.

Gök.

Nöjda här bestämde vi oss för att gå tillbaka mot bilarna. Efter allt regn var det blött i gräset och vi ville inte gå ut i det höga och blir mer blöta än nödvändigt. När vi närmade oss järnvägsövergången igen hade vi törnskata på vänster sida tillsammans med sävsparv och pilfinkar. Och så rörsångare som nog lät mest idag.

Törnskata.

Sävsparv.

Vackra blommor tyngda av regn.

Fläder som doftade ljuvligt i den fuktiga luften.

Nu började det skrika i magen, kaffe……..mot Karpalundsdammarna. Vi körde iväg och hade turen att befinna oss i bilarna när det kom ännu en regnskur. För vår del var det dagens sista. Skönt.

Framme vid dammarna blev vi bekväma. Regnet hade ju upphört så vi intog fikat vid våra bilar. Enklast, så slapp vi bära med oss allt.

Vi började gå ut mot gömslet……men oj, vad sniglar här var. Fy, fy, fy. Vi får nog börja låta myskänder gå lite varstans i vår natur och kanske bromsa den explosionsartade utvecklingen. Det här kan inte sluta väl om vi inte får riktiga vargavintrar ett bra tag framöver. Hellre trampar jag i en fågelskit än på en snigel!

Den här kan man nästa gosa med. Underbar jämfört med de andra.

Hur som helst, fram kom vi. På vägen ut fick vi vår första brun kärrhök. Tror den satt nära stigen och vi skrämde fram den. Vi var i gömslet en kort stund alla sju men Leif o jag valde att försöka ta oss upp vid plåtstaketet för att kanske få se mer. Av de som stannade kvar i gömslet hade några turen att få se pungmes! Trevligt!

Gömslet i Karpalundsdammarna.

Dammvakten stod högst upp i tornet. Gråtrut.

Vi kom inte upp till staketet, för blött. Vi stannade nere och fick se brun kärrhök igen. Säkert samma fågel som nu satt en bit bort på platån till ett storkbo? Jag började vandra tillbaka för att fotografera steglitser som jag fått syn på. Som brukligt är drog de sig längre bak bland tistlarna. Alltså ingen bild. Jag blev stående på en noga utvald plats, utan sniglar, för att vänta in steglitserna. Under tiden underhöll nötväckor, sångare, trädkrypare och en rödstjärt som varnade konstant hela tiden. Jag gick närmre och fick se den flera gånger. Men som han for fram och tillbaks, väldigt orolig. Då får jag syn på en annan ”spetsig” fågel som drog iväg. Tänkte inte mer på det, då.

Rödstjärt.

Jag vandrade vidare, på tå, de andra bakom mig hade stannat på stigen och där blev de stående en god stund. Vilket medförde att jag kunde leta bland allt vad jag hörde och såg. Det var inte lätt. Men den fågel som tidigare drog iväg hittade jag nu på en gren, göktyta! Tack för den. Men det fanns mer…..Någon knackade på de döda träden, hackspett. Jag letade och letade. Nu hade Leif kommit ifatt. Vi sökte så och till sist fick vi syn på mindre hackspett! Sååå liten den var! Unge definitivt, inte större än en sparv. Under tiden vi sökte fick vi även se nötväckor, trädkrypare och blåmesar i en och samma gran. Längst upp i toppen härjade hackspettarna, de var mer än en. Ungar!

Detta är en mindre hackspett, tro´t om ni vill.

De andra kom ifatt och då kunde vi enkelt servera dem mindre hackspett i toppen på granen. Så kul!

På väg från Karpalundsdammarna.

Tillbaks till bilarna. Vart kör vi nu. Kl var 11.00, vi tyckte vi hade tid kvar och nu hade vädret definitivt vänt.

I brist på fantasi valde vi ändå Äspet även om det sett riktigt tråkigt ut för några veckor sen. Vid parkeringen intog vi vårt sista kaffe. Det tar på krafterna att skåda fågel.

Vi vandrade ut och fick se att Äspet genomgått en stor förvandling sen sist. Säg vad naturen inte kan ändra på. Idag var Äspet en enda stor barnkammare. Fåglar överallt. Ungar överallt.

Men först njöt vi av havet. Ett alldeles spegelblankt sådant. Färgerna på vatten och himmel gjorde att man inte såg någon horisont utan allt gick ihop utan gränser. Vackert, mycket vackert.

Äspet, alldeles underbart!

Gravänder, skärfläckor, gräsänder, fisktärnor, skrattmåsar, vitkindade gäss, ja, listan blev lång på alla som hade ungar. Vi stod i tornet och söp in allt detta trevliga. Vi hittade något nytt oavbrutet.

Det började med färggranna brushanar. En var knalligt orange. Synd att det var för långt avstånd för någon bild. Sen studerade vi en flock kärrsnäppor, och i denna flock fanns en ensam brushane. Sen gick vi över till gravänder osv osv.

Gravand med ungar.

Ännu mera gravand, foto Sven-Åke.

Skärfläckor i mängd.

Grönbena.

Skärfläckor, foto Sven-Åke.

Så lugnt och skönt.

Gjusarna njuter.

Över våra huvuden kom en stor flock fåglar, ungefär som en flock måsar. Vilket vi trodde tills Leif sa….nä hä, dessa har lång näbb. Alla vände näsan i vädret……….en flock storspovar på en sisådär 50st var det som kom över oss. Makalöst tjusigt. De flög iväg, kom tillbaks igen som för att visa upp sig och sen drog de iväg på allvar. In i dimman. Vilken upplevelse! Aldrig någonsin har vi sett en sådan stor flock. Vad vi njööööt!! Bakefter kunde vi dra oss till minnes att vi hört ovanligt mycket storpovsläten när vi stod på parkeringen. Kanske var det dessa som stått någonstans utan att vi upptäckt dem.

Storspov, foto Sven-Åke.

Storspov.

Hej då….nu drar vi till södern, foto Sven-Åke.

Sen synade vi av revet, storskarv, småskrake, ejder, knölsvan, måsar av alla de slag.

Starungar.

Gräsandsunge.

Nr 2 vänder sig om ropar till syskonen……skynda på, morsan är långt före oss.

Okej då, vi kommer.

Sen tittar Britt-Marie ut över det alldeles lugna havet. Titta här Margareta, säger hon, vad ligger där ute? Är det inte lom? Jag tittade och tittade och fick det till storskarv vilket jag också sade. Men så tittade jag en gång extra och nu såg jag att det var storlom. Han snurrade på sig precis som lommar gör och då såg jag det grå huvudet. Bra jobbat Britt-Marie, ännu en trevlig fågel på vår lista. Fyra till antalet var de.

Här ute bakom gässen fanns storlomen.

Tack Äspet för denna gång, vilken tur vi körde hit.

Nu hade kl sprungit iväg till 12.30. Några var tvungna att ge sig hemåt så här tackade vi varandra för en mycket trevlig förmiddag som började i moll och slutade i härliga dur. Fågelskådning är underbart!

Margareta

Artlista

Knölsvan  Grågås  Vitkindad gås  Gravand  Bläsand  Kricka  gräsand  Skedand  Ejder  Småskrake

Fasan  Storlom  Skäggdopping  Storskarv  Rördrom  Gråhäger  Röd glada  Brun kärrhök  Ormvråk

Tornfalk  Lärkfalk  Sothöna  Trana  Skärfläcka  St strandpipare  Tofsvipa  Kärrsnäppa  Brushane

Storspov  Rödbena  Grönbena  Skrattmås  Fiskmås  Gråtrut  Kentsk tärna  Fisktärna  Småtärna

Ringduva  Gök  Tornseglare  Göktyta  M hackspett  Sånglärka  Ladusvala  Ängspiplärka  Gulärla

Sädesärla  Näktergal  Rödstjärt  Stenskvätta  Koltrast  Björktrast  Gräshoppssångare  Sävsångare

Rörsångare  Törnsångare  Grönsångare  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Trädkrypare  Pungmes  Törnskata

Skata  Kaja  Råka  Kråka  Stare  Pilfink  Grönfink  Steglits  Hämpling  Sävsparv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Österlen 6 juni

På svenska flaggans dag var det dags för gjusarnas sedvanliga utflykt till Österlen. Måhända avskräckte den tidiga timmen, samling kl 5, ty vi var bara 6 st som slöt upp på Ica:s parkering. Dock hade vi en långväga gäst. Lars Ahlgren som normalt bor i England men var hemma en vecka på semester hade läst om utflykten och anslöt till oss. Kul att träffa dig, Lars. Första stoppet var som vanligt Flodahusdammen och här hörde och såg vi sommargylling. I dammen hade barnafödandet varit gott. Grågås, sothöna och knipa simmade runt med sina ungar. Även en smådopping sågs. I övrigt noterades bl a trädlärka, stenknäck och stenskvätta. Efter ett tag så var vi mätta på fåglarna här, men då kom vi på att vi inte var mätta i magen så vi körde bort till Knäbäcksdösen där vi fikade. Efter detta gick vi en sväng och lyckades hitta en fältpiplärka. Detta gladde Richard extra mycket då markpiben som den heter på danska var en lifer för honom. En lifer är ett livskryss, dvs en art man aldrig sett innan. Nästa mål var Björket i Kivik och här hörde vi gulhämplingen. Här fick vi en utskällning av en arg tant då vi parkerat bilarna på privat mark. Nu vågade vi inte stanna kvar här utan färden gick till Stenshuvud. Hitills hade vädret varit fint men precis när vi kommit ut på heden började det regna så vi gick tillbaka för en andra fika. Klara med denna återvände solen och vi gick ånyo ut på heden. Målet var att få höra rosenfink men det lyckades vi inte med. Till slut såg Joakim en men vi andra gick bet. Ett par fältpiplärka satt fint i en enebuske och ute i havet såg vi fem storlommar. Nu var vi ganska nöjda och vi tog farväl av Lars som återvände till stugan i Arild. Efter glasspaus så gjorde vi ett sista försök vid Vårhallarna efter rosenfink utan lycka. Dock satt en göktyta fint i en buske ända tills vi hämtat kamerorna för då ville den inte vara med på bild. Här avslutade vi dagen

Lars-Olof

Törnskata, foto Sven-Åke

 

Artlista

Grågås  Gräsand  Knipa  Storlom  Smådopping  Storskarv  Röd glada  Ormvråk  Sothöna  Trana  Tofsvipa  Storspov  Gråtrut  Skogsduva  Ringduva  Gök  Tornseglare  Göktyta  Gröngöling  Större hackspett  Trädlärka  Sånglärka  Ladusvala  Fältpiplärka  Sädesärla  Näktergal  Rödstjärt  Stenskvätta Koltrast  Björktrast  Taltrast  Dubbeltrast  Kärrsångare  Härmsångare  Törnsångare  Trädgårdssångare  Svarthätta  Gransångare  Lövsångare  Grå flugsnappare  Entita  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Sommargylling  Törnskata  Skata  Kaja  Råka  Kråka  Korp  stare  Pilfink  Bofink  Gulhämpling  Grönfink  Steglits  Hämpling  Rosenfink  Stenknäck  Gulsparv

 

 

 

Idag var storkfaddrarna inbjudna till ringmärkning vid Fulltofta storkhägn. Många, över förväntan som Emma sa, inbjudna deltog i detta trevliga arrangemang. Ordf. för vår förening deltog och fick diplomet som visar att föreningen är faddrar till någon av dessa storkar. Emma berättade om arbetet med storkprojektet och hur viktiga alla volontärer är som hjälper till i detta projekt.

När ungarna är nyfödda matas de 3 ggr om dagen. Emma berättade bl a att en unge äter aldrig för mycket. Överbliven mat tar föräldrarna hand om tills ungarna blir hungriga igen. Då kräks föräldrarna upp den mat de tagit hand om tidigare och matar ungarna med detta. Naturen är smart!

Nedan följer dagens händelser i bild. Den 25 juli blir det stort storksläpp vid Hemmestorp.

Om en stund skall det ringmärkas.

Hägnet i Fulltofta.

Här samsas får och stork.

Petter i mitten och Emma till höger vilka båda är projektledare.

Talande bild.

Visst liknar detta farbror Blå:s hatt?

Här är storkungar på ingång.

Tre av fem ungar från ett bo. Nr 1897, 1898 och 1899 fick de kring sitt ben.

Ringmärkningsringar. Först får de en ring med siffror på det ena benet och därefter
ringar i färg som motsvarar siffrorna på det andra benet. Blå ring t ex motsvarar siffra åtta.

Vad gör ni med mig? Nr 1897!

1897 längst bort, sen 1898 som är trött av allt ståhej, och så 1899.

Faddrar följer ringmärkningen.

Petter går tillbaks med 1897.

Här ligger de fem ungarna och trycker.

Tog inte lång stund, ca 1 min, innan föräldrarna var tillbaks hos ungarna.

Det blåste så kraftigt att fjädrarna reste sig i nacken.

En blomma är aldrig fel.

Här ligger ungarnas mat. Nyfödda tuppkycklingar (enbart tupp) och småfisk.

Hägnet sett från det lilla huset.

 

I måndags, 1 juni, kom vi äntligen ut på vår grodkonsär vid Ållskog. Vi hade väntat länge på bättre väder men då ingen väderförbättring var i sikte gjorde vi ändå slag i saken. Snart slutar grodorna spela och vi ville absolut få höra dem även denna vår. Ewert var vår ledare för kvällen. Det var inte många gjusar på plats, kan bero på sen information, men vi som var där fick se och höra både det ena och andra.

När vi anlände till platsen var det gott om dovhjortar på backen bakom dammen. Kl var 20.45. Vi gick ner till den vanliga platsen och intog vårt medhavda fika och inväntade grodorna.

Vacker gammal dörr på huslängan.

Klockgrodorna hördes med en gång när vi steg ur bilarna.

Klockgroda, foto Lasse

Spelande Klockgroda, foto Lasse

Strax efter 21.00, och det var tidigt, började de första lövgrodorna att spela.

Vi lyssnade andäktigt på detta så fina ljudspel. Att de här små liven kan åstadkomma så mycket.

Samtidigt hörde vi till vänster om oss ett djur nere i ravinen, som väsnades rejält. Leif o Martin gick dit ner och upptäckte ett rådjur. Var väl inte på humör eller så sökte det sällskap.

Månen tar sig ur molnslöjan.

Dammen ligger bakom längan.

Leif upptäcker något senare en räv en bit bort på fältet. Samma fält kom en stund senare att betas av vildsvin. Några av oss var koncentrerade på grodorna andra var koncentrerade på vildsvinen. Minst 14 vildsvin i flocken varav 7 vuxna. Vilka bjässar. Möter hellre 100 grodor än ett vildsvin.

Nere vid dammen hade Lasse hittat två lövgrodor framför fötterna. Plockade upp dem och satte en på Martins arm och en i Gunnels händer. Sen tog fotograferingen vid och det blev fina bilder.

Lövgroda i Gunnels hand, foto Lasse

Martins arm fick vara tröst för denna groda, foto Lasse

Senare dök det upp en råbock framför dem som följde vildsvinen och som någon sa…..nu fattas det bara en grävling sen har vi sett det mesta. Uppe på backen stod en dovhjort med stor krona, han var absolut herre på täppan. Hägern kom flygandes förbi och taltrasten fortsatte sin konsert bakom oss.

Gråhäger.

Någon hade turen att höra kärrsångaren också mitt i all grodsång.

Räven återvände, vi trodde han skulle ge sig på en vildsvinsunge, men smet förbi hela flocken.

Solnedgång fick vi vara med om.

Visst är vår måne läcker, inte riktigt full denna kväll men natten till tisdagen så…..

När skymningen smög över oss såg vi gråhakedoppingarna, 2st, fara runt i dammen som om de jagade något. Äter de lövgrodor? Någon som vet?

Efter denna trevliga stund ger vi oss av till Öved för att kanske få höra kornknarr. Några lyckades medan andra gick bet. Sådant är livet i naturen. Inget går att beställa fram.

Margareta