Vad kan vi mera önska oss? Gjusarna fick in en fullträff på vårens resa, 22 – 24 maj, till Öland. Allt fanns med dessa härliga dagar. Sol i mängd, blåst i mängd, fåglar överallt, växtligheten prunkade mer än vanligt, rapsfälten gulare än guld och gänget som var över hängde ihop och gjorde det trivsamt för varandra.

Vi skådade över södra Öland och njöt till fullo hela tiden.

Med hjälp av medhavd expertis ”plockade” vi in och studerade den ena arten efter den andra. Totalt fick vi se ca 125 arter. Vilken som var häftigast………….häng med på resan så får ni se.

Som vanligt tar vi det från början. Då många tycker om att genom referatet följa med på resan blir det ganska så detaljerat. Ni andra får läsa vad ni orkar. Efter detta referat och alla bilder kommer även ett referat skrivet av Gert-Åke. Läs och njut!

 

Fredag morgon, kl 07.00, möttes vi i Linderöd. Alla 18 gjusar på plats en stund före utsatt tid så prick 07.00 gav vi oss iväg mot vårt härliga Öland.

Vi hängde ihop bra i trafiken, efter Kristianstad lättar alltid köerna. Vi tog en bensträckare vid Galtsjön men frukosten väntade vi med tills vi kom till Torhamns udde.

Det är andra året i rad som vi startar skådningen i denna trevliga lokal. Men först kaffe! Vi satte oss i gräset med vår medhavda matsäck och njöt av fågelkvitter och solsken. Sen stegade vi iväg……….

Första skådarstoppet på vår resa, strandkanten vid Torhamns udde.

Stranden på höger sida innehöll både tärnor, måsar, vadare och änder av olika slag. Bl a stod det två skräntärnor på revet. Gökhonan satt på en stolpe en bit ifrån oss. Törnsångaren stod för sången, ibland fick han sällskap av näktergalen. Rosenfinken hoppades vi på, men tyvärr. Tror den kalla våren kan spela in här. Fick vi rosenfinken senare på resan?

Klara med stranden vek vi in på stigen mot plattformen. Väl på plats fick vi se dagens första havsörn. Vi förstod att han var på ingång då alla fåglarna lyfte samtidigt. Det är ett säkert tecken. Ingen vill bli nästa byte.

Vi vandrade vidare, rödbenorna hördes från och till. Lärkorna sjöng. En sävsparv beundrade vi där han satt högt i en buske. Plötsligt ropar Lars-Olof……jorduggla! Ser ni jordugglan som flyger ute vid strandkanten? Alla vände blickarna ditåt och fick se ugglan sätta sig på en stolpe.

Här studerar vi jordugglan.

Lars-Olof tyckte han fick lite kompensation efter missen vid Sandby mosse. Käre Lars-Olof det var inte din miss!! Det var svinkallt den kvällen och ingen uggla ville vara ute. Inte vi heller för den delen.

Efter ugglan hörde Lars-Olof göktytan. Någon mer uppfattade lätet så vi började leta efter den. Vi gick en liten bit tillbaka och snodde runt i varenda buske men ingen göktyta dök upp. Efter detta vände vi mot bilarna, Öland väntade på oss. Under promenaden kunde vi nu räkna in tre havsörnar ute över vattnet.

När vi var nästan framme vid bilarna vände någon sig om och fick se en fågel sitta på vägen. Den satt med uppåtvänt huvud, som en göktyta, så vi började nästan tro att det var en sådan. Alla skyndade tillbaka för att se och vi fick oss ett gott skratt när vi i tuberna fick se en sånglärka som tvättade sig i grusen. En ny art var uppfunnen…………..gruslärka.

Gruslärka eller en badande sånglärka.

In i bilarna och iväg. Nu körde vi direkt till Beijers hamn och hoppade över stoppet efter Ölandsbron där vi brukar samla ihop oss. Väl framme och bilarna parkerade bestämde vi oss för att ta en andra fika här. Det var faktiskt mer än 3 tim sen förra fikat och det skulle bli försent efter rundan, vilken alltid tar minst 2 tim. Det tar på krafterna att skåda fågel. Vi skulle äta 18.30 på Kvarnen och då ville vi vara hungriga.

Vi började vår vandring och som alla andra år stannade vi precis när vi kommit igenom första grinden. Ljuvliga härliga Beijers hamn har olika utseende varje gång vi kommer dit. Idag var det gott om vatten och då också fåglar. Det första vi får syn på är myrsnäppa och mosnäppa. De går precis framför oss bara en liten bit bort.

Myrsnäppa.

Mosnäppa, foto Per-Uno.

Större strandpipare vimlade det av. Kärrsnäppa, skedand, tofsvipa för att bara nämna några arter. Sen får vi till vår bestörtning se en stackars kviga som gått ner sig i dyngan. Fy, vilken panik hon måste ha känt. Dynga upp till halsen. Tack o lov fick vi se att hon lyckades ta sig ur sin fångenskap. Bra jobbat!!

Kviga på glid!

Dessa höll sig på andra sidan stigen i lugn och ro.

Vi vandrade vidare. Gulärlorna dök upp precis som väntat, en strandpipare hade lagt sitt bo nära stigen för den for oroligt omkring när vi var där. Bakom oss hade tofsvipan koll på sina ungar. Vilket lätt byte de är när de springer omkring.

Större strandpipare.

Kärrsnäppa, foto Per-Uno.

Tofsvipeunge, foto Per-Uno

Stenskvätta, foto Per-Uno.

Silvertärnan flög längs strandkanten och dök efter mat hela tiden.

Silvertärna.

När vi vänt mot skogen och kom ut på spången fick vi se en stor mängd skärfläckor. Vi kan inte minnas att de varit där tidigare i så stort antal. Hoppas de lyckas med sin häckning, många ruvade. Kanadagås, ett par, låg i vattnet precis framför oss.

Kanadagås. Frun väntade en bit bakom.

Skrattmås är också värd att titta på!

Nu närmade vi oss skogen och fågelsången. Det sjöngs överallt. Trots att klockan var mitt på dagen var det full aktivitet. Bofink, lövsångare, gransångare, rödstjärt, halsbandsflugsnappare mm.

Vi tog oss sakta fram på stigen och stannade till då och då för att lyssna. Trädkryparen behagade också visa upp sig.

Ja…vad letar vi efter? Flugsnappare?

Och så passerade vi det lilla sagohuset.

Så småningom kom vi tillbaks till bilarna. Då fanns där två gjusar till som var över på egen hand. Trevligt! De fick sina badges som vi alla hade satt på våra jackor eller mössor. Vart vi gick var det alltid någon som blev nyfiken på oss och några kom fram och läste på knappen. Vem är ni?

Nu körde vi söderut. För tidigt att komma till huset tyckte vi så vi tog en runda inom Mörbylånga och de gamla sockerbruksdammarna. Här är alltid godbitar. Svarthakad dopping, gråhakedopping, göken, näktergalen, grå flugsnappare och sothönan med sina ungar. Nöjda här fortsatte vi söderut. Vi körde förbi underbart vackra rapsfält. Utanför fälten glittrade havet i solskenet.

Svarthakedopping, foto Per-Uno.

Gråhakedopping.

Sothöna med unge.

Då får Lars-Olof larm om brandkronad kungsfågel vid miljöstationen i Degerhamn. Vad gör vi? Kör inom förstås, vi var precis i närheten. Många före oss så det var inte det enklaste att parkera men det fixade sig. Sen när vi väl kom in på platsen för larmet var det ännu mer folk än bilar så vi drog ganska snart därifrån utan att hört något. Vi var helt enkelt för många på plats.

Nu skulle vi till huset och packa in för att sedan få oss en god måltid.

Kvarnen hade öppnat för säsongen samma dag så det blev mitt i prick. Vi bokade förvisso i höstas men man är aldrig säker.

Vi åt en god måltid, inte så mycket att välja på idag, men alla blev mätta och belåtna.

Här sitter 17 hungriga Gjusar.

Så här kan man också dekorera sig……………

Alvar hade tatuerat in en brun glada, en hussvala och ett lodjur. Lillebror Albin kommer snart efter………vi får se vad det blir.

Efter maten var det några som tog en tur ner om Ottenby för att insupa atmosfären innan kvällskaffet tog vid. Men först hann vi med fabriksbyggnaden i Grönhögen för att hälsa på vår svarta rödstjärt. Han ville inte hälsa på oss idag men däremot fick vi se två silltrutar sällskapa på en sten i dammen.

Silltrut!

Ann-Margret hade bakat en ljuvlig rabarberkaka som alla njöt av. TACK för det, verkligen riktigt uppskattat!

Kaffe och rabarberkaka!

Vi gick igenom artlistan och kunde räkna hela 97 arter! Bra jobbat! Lite planering inför morgondagen och sen väntade sängen. Efter denna långa dag var vi tämligen trötta. Det skulle bli skönt med lite sömn.

Tidigt morgonen därpå får vi ett sms där Lars-Olof skriver: God morgon sjusovare! Höksångare vid Karl X mur. Lars-Olof, Jan-Erik och Gert-Åke var redan i farten!!! Klockan var 05.29! Vi hade bestämt att vi skulle ses vid Ottenby ca 07.00 var och en i sin egen takt. Vår bil stannade till vid Karl X mur för att kanske också få höra höksångaren men det lyckades inte. Däremot fick vi höra rosenfinken men inte se. Och det är ju inte riktigt full pott då. Tror det var enda gången vi hörde rosenfinken på denna resa.

Nere vid udden fick vi genast höra att några hade fått ett nytt kryss för föreningen. Kustlabb är namnet på vår 253 art. Tårta stod på önskelistan. Hur löste vi detta? På något sätt skulle det gå. Vi bestämde att vi inte skulle gå på fik utan köpa tårta till kvällskaffet. Det var kustlabben värd.

Här vid udden fick vi se en hel del fågel. Ann-Margret var den förste att upptäcka roskarlen. Han är fenomenal på att kamouflera sig. Kärrsnäppa, kustsnäppa, sandlöpare mm fick vi också beundra.

Roskarl, foto Per-Uno.

Efter timmarna vid udden körde vi upp till södra lunden för kafferast och för att sen gå vår vanliga runda där. Medan vi fikade hade vi sällskap av hämpling, törnsångare, grönfink i buskaget bakom oss.

Hämpling.

”Sjungande” grönfink.

Gjusar njuter av fm fika.

Fler Gjusar.

När rasten var över drog vi ut mot schäferiängarna. Inte många steg före första stopp. Jan hade fått syn på törnskata, i par. De satt tillsammans i toppen av en buske. Alla ville titta i tuberna. Oftast ser vi bara herr törnskata medan frun håller sig diskret i bakgrunden.

Törnskata fru och herr, foto Per-Uno.

När vi närmade oss skogsbrynet fick vi höra den roliga härmsångaren. Tur att vissa fåglar utmärker sig så i sitt läte att man lättare kan komma ihåg.

Nu var vi framme vid muren. Björktrastarna höll låda i träden. Sen upptäcker någon bl a brushane och rödspov ute på ängarna. Vi stod en god stund så att alla skulle få se. Fåglarna försvann i gräset från och till. Vi fortsatte mot det fina metalltornet. Ett riktigt bra bygge. 3 våningar med gott om plats för skådarna.

Fågeltorn mellan södra och mellersta lunden.

Vackra blommor,

Utsikt över schäferiängarna.

Pia tränar på fågelläten eller…………?

I dammen bakom oss hördes rörsångaren. Här stod vi också en god stund innan vi tog oss ner för att leta halsbandsflugsnappare. Oj, vad vi letade och lyssnade. Någon såg men långt ifrån alla. Några av oss studerade en stare som kom med mat till sina ungar stup i kvarten. Kul att se.

Stare med egen fixad bostad och lång mask i näbben.

Någon hade nämnt att halsbandsflugsnapparen fanns vid gröna grinden så vi började gå mot den för att kanske få se den riktigt ordentligt. Minsann, (s)napp! Både herr och fru flugsnappare fanns på plats. Riktigt trevligt att se vilken boplats de valt i år.

Herr och fru halsbandsflugsnappare, foto Per-Uno.

Vilopaus mitt i skådandet. Här har vi njutit av halsbandsflugsnapparen.

Nu bar det tillbaks till bilarna för en runda borta i norra lunden och mindre flugsnappare. Vi promenerade så sakta framåt längs vägen in i skogen. Vi njöt av dofter och fågelsång från bofink, lövsångare, nötväcka, ärtsångare mm

Mindre flugsnappare var mer svårfångad i år. Vi väntade och väntade och till sist dök den upp. Den visade sig bara korta stunder så när vi var nöjda med att fått se denna lilla sötnos gick vi tillbaks till bilarna.

Lars-Olof berättade att det kommit larm om smalnäbbad simsnäppa vid Gräsgårds hamn så valet av lokal blev självklar. Lars-Olof körde först och vi rullade så sakta mot Kungsgården över färisten men inte tog Lars-Olof till höger som förväntat. Nej, han körde rakt över till parkeringen där. Vad stod på?

Nytt larm, biätare vid Fågelsjön i Degerhamn. Nu blev det bråttom och det blev det vänster i stället för höger vid stora vägen. Vi körde lagligt men även om vi inte gjort det så hade vi ändå inte hunnit fram till biätaren. När vi kört en stund stannar Lars-Olof till vid vägkanten och berättar att biätaren dragit iväg efter en kort stund.  Synd, men vi körde fram till Degerhamn ändå och fick svänga höger mot ostkusten i stället. Nu väntade simsnäppan. Trodde vi!

Vi kom fram till Gräsgårds hamn men nej, inget napp här i heller! Vem har sagt att det är enkelt med fågelskådning? Vi jobbar verkligen för att få se de lite mer ovanliga arterna. Vi frågade de som redan stod på plats men de hade inget sett. Vi valde att ta andra fikan för dagen här så vi satte oss i solskenet och njöt av kaffet i stället. Det var friska vindar men man hittar alltid lä någonstans.

Fikapaus i Gräsgårds hamn.

Gert-Åke tog en tur på piren efter vi fikat och kom tillbaka med stora kliv. Margareta ropade han, du måste komma ut och se utanför piren. Det är knökfullt av knölsvan. Nyfiken blev jag så vi följdes åt ut och minsann när vi tittade över muren var det tjockt med knölsvan. Någon räknade till 82 st!!! De hade alla sökt lä i de friska vindarna.

Knölsvan så långt ögat nådde.

Herre på täppan.

Söta fiskestugor i Gräsgårds hamn.

Härifrån körde vi till vårt årliga besöksmål, Naturbokhandeln i Stenåsa. På något sätt är det ett måste att ta en tur dit. Alltid någon av oss som behöver komplettera något eller införskaffa en kikare osv. För egen del införskaffades en ny bok om Öland med alla lokaler och andra sevärdheter. Riktigt bra!

Här köpte vi glass och satte oss på innergården och beundrade deras försäljning av alla möjliga och omöjliga holkar. Riktigt trevligt inslag. Fantasi på hög nivå eller så var fåglarna tillfrågade hur de vill ha sina hus?

Innergården på Naturbokhandeln i Stenåsa.

Holkar och åter holkar…….

Ännu mera holk……….

Nu skulle vi till Mörbylånga för att införskaffa tårta. Efter en liten felnavigering av undertecknad kom vi alla på rätt väg och åt rätt håll. Tur det inte var mer trafik för sju bilar i kö kräver lite plats. Vi körde sakta på tvären över Öland och kom till Mörbylånga. Vi var lite osäkra på öppettider med tanke på att det var pingstafton men det var inga som helst problem.

Vi inhandlade 3 små tårtor till ett lagom pris av 140kr. Nu skulle kustlabben firas. Efter Mörbylånga tog vi en sväng inom Fågelsjön vid Degerhamn. Kanske kanske vi skulle få se biätaren. Den kunde hade sökt sig dit igen. Tur vi är så intresserade av våra fåglar annars skulle man gett upp innan man började leta. Hur som helst hade biätaren inte kommit tillbaka. Inte speciellt ledsna det var bara en chans vi tog. Vi fick i alla fall bekanta oss med en ny lokal och det är alltid lika trevligt.

Fågelsjön vid Degerhamn. Rörsångare och smådopping bl a fick vi höra.

Rörsångare, foto Per-Uno.

Rätt placering, högt upp på en kulle, när man skall titta i trädtopparna.

Så blåååå var himlen.

Efter detta stopp drog vi oss mot Grönhögen. Men längs vägen stannade vi vid ”göktytelunden”. Vi har själva döpt den så då vi en gång för några år sedan fick se och höra göktytan precis när vi gick ur bilarna. Den turen hade vi inte idag. Men titta vilken underbar plats vi stannade vid.

Verkligen njutbart!

Vi fortsatte vår resa mot Grönhögens fabriksbyggnad för att kanske få se svart rödstjärt. Han är nästan hur säker som helst. Vi såg den inte igår men idag hade vi tur. Idag hade vi bättre med tid men den behövdes inte för vem får vi se när vi rullar ner om backen. Jodå, den svarte rödstjärten som visade upp sig hur fint som helst. Han är som en kär gammal vän. Han hoppade runt bland skroten och ibland flög han upp och satte sig på taket till den ena byggnaden.

Svart rödstjärt.

Efter en stunds beundran åkte vi hem för att ta igen sig lite före maten.

Prick 18.30 var vi på plats på Kvarnen. Vi hade förbeställt maten så en kvart efter vi kommit hade alla fått in sin mat. Igår fick vi nästan vänta en hel timme och vi kände att det tog för mycket av vår skådartid. Det gäller att hålla i gång medan ljuset tillåter.

Maten smakade minst lika bra idag som igår. Det är verkligen en bra restaurang med rimliga priser och rejält tilltagna portioner. Och trevlig personal.

Efter maten åkte några hem till huset medan andra drog iväg för att kanske få höksångaren och rosenfinken vid Karl X mur.

Kvarnen i fint kvällsljus.

Lyckades vi inte på morgonen så kanske nu. Men nej, så blev det inte. Aningens men bara aningens nedstämda körde vi tillbaks till huset. Ny chans i morgon bitti!

Kalvarna undrade vad som stod på!

En gjuse ger sig inte i första taget…………höksångarletning på gång.

Vacker vy på kvällen, några bilder längre fram kommer samma vy från morgonen därpå.

Underbara ängar!

Gulsparven sjöng för oss.

Karl X mur.

Mandelblom i kvällsljus.

Hämpling.

Nu var det kvällsfika och tårta och genomgång av listorna som väntade. Idag hade vi 99 arter. Ah, det kunde lika gärna varit 100. Tänk om vi fått biätaren eller simsnäppan eller den eller den…….

Här firar vi kustlabben!

Innan vi hann i säng rapporterade Lena o Lennart att de sett två morkullor över huset. Nu var vi uppe i 100!! Sen kom Lars-Olof o Jan-Erik med en jorduggla de såg på sin kvällsrunda. Totalt 101 arter är bra!

Nästa morgon var det uppe med tuppen som gällde. NU skulle vi ha höksångaren och rosenfinken. Vi körde till Karl X mur och vandrade ner om backen till dalen där de höll till. Morgonen var underbar! Hög fin luft, soluppgång och dofter från alla buskar. Vi fick vänta en stund men till sist så lyckades det. Åtminstone vad gällde höksångaren. Han flög mellan buskarna sjöng en liten snutt och sen tyst ett bra tag. Men sen kom han igen ett par gånger och jag tror att vi alla fick se den. En liten söt rackare.

Höksångare, foto Per-Uno.

Törnsångare.

Nöjda gjusar tillbaks från höksångaren.

Samma vy som kvällen innan.

Efter det drog vi vidare mot Kungsgården där sommargylling var rapporterad. Nej, han var också svårflirtad. En sista tur ner om Långe Jan tog vi också. Den platsen kan man aldrig få för mycket av.

Långe Jan.

Vi tog även en sväng bort om norra lunden för att kanske få se den mindre flugsnapparen lite bättre än igår. Bara korta stunder visade han sig. Däremot hade vi en flitig nötväcka som letade mat hela tiden och även större hackspett flög omkring där.

Nötväcka.

Kl 9.00 var det samling vid huset. Här skulle vi dela på oss och tacka för två härliga dagar med mycket fågel och många upplevelser. Någon ville köra en runda på egen hand, någon körde norrut, skådade lite, såg bl a resans första sångsvan, och tänkte passera bron ca 12.00 och vi andra drog till Sebybadet där det alltid är gott om fågel.

Nu skulle vi försöka få stäpphök. Han hade varit rapporterad från och till och vi körde till den exakta platsen där han borde vara. Det var bara en liten bit ifrån Gräsgårds hamn. Platsen heter Kvinnsgröta. Vi körde inåt landet på slingrande grusvägar och rundade husen till ett lantbruk. Här bakom fanns öppna ängar och  t o m en parkeringsplats för besökare. Här tog vi våra ryggsäckar och gick ut på ängen.

Denna vackra bro gick vi över för att komma ut på ängen.

Nu skulle vi minsann vänta ut stäpphöken. Vi satte oss i gräset och njöt!! Verkligen njöt!! På ängen bortom stod en flock tranor men vi märkte inte detta förrän de ljudligt lyfte och drog en runda över platsen innan de gick ner igen. Det är ståtliga fåglar! Kossorna som fanns på ängen blev nyfikna på oss och vi hade dem nästan inpå våra fötter där vi satt i gröngräset. En ko behagade uträtta sitt behov precis framför näsan på oss. Vi hade tur, vinden blåste från oss och all vätska kon släppte fick hon själv på benen. Där var inget tänk där inte.

Undertecknad såg en liten orm på stengärdet så det blev till att fika på stående fot. Stod hellre upp än att riskera ett hjärtslag. Tänk om den kom krypandes……………..

Hjärtklappning på fotografen!

När vi var färdiga här och utan resultat för stäpphök gick vi tillbaks till bilarna. Då upptäcker någon en ängshök flygandes över åkern på andra sidan vägen. Så elegant den glider på sina smala vingar. Underbart vacker. Strax efter kommer ängshök nr två. Och strax därpå fick vi se två brun kärrhök som byggde sitt bo vid åkerns enda buske. Det var en ganska stor åker vi stod vid men tydligen inte tillräckligt stor för under en liten stund fick vi beskåda hur de båda paren var irriterade på varandra. Efter lite gnabb och luftakrobatik slutet allting gott!

Ängshök, vilken glidare.

Brun kärrhök med bomaterial.

Efter ängshök och kärrhök tog en tur till Sebybadet. Brukar alltid få ett besök. Idag blåste det för kraftigt. Inga fåglar mer än större strandpipare såg vi. Däremot fick vi bekanta oss med kalvarna på ängen, de var verkligen sociala och nyfikna.

Kalvar på grönbete.

Sista stoppet för vår resa blev Västerstadsviken. En lokal som är lika viktig som Beijers hamn eller Ottenby. Här blev ingen ny art men väl mängder av skärfläcka och silvertärna. Mycket vatten i viken och fåglarna låg bara en liten bit ut och ruvade. Här blir mycket godis för havsörnen när äggen är kläckta. Det är förfärligt men fåglarnas värld är precis så.

Häckande skärfläcka.

Häckande silvertärna.

Vackra blommande buskar fanns överallt.

Nu skildes vi åt på parkeringen. Vi var fyra som stannade kvar på Öland för att få njuta ett par dagar till av denna härliga ö medan Lars-Olof, Jan-Erik, Gert-Åke och Alvar&Albin skulle hem.

Kan berätta att vi drog upp till långe Erik på måndagen och njöt av fåglar på ostsidan hela dagen. Visar några härliga bilder men det blir inget i skrift.

Margareta

Vilken fjäril?

Gullvivor överallt.

Kan det bli vackrare?

Blå jungfrun.

Rosenfink.

Vad heter denna?

Ängspiplärka.

Kapelludden.

Tack för denna gång!

Hallå där! Snart dags för Öland! Så kan det låta bland Gjusarna när våren eller hösten närmar sig. Öland, detta unika stycke natur med alla sina bevingade resenärer. Klart att ön blir en fascinerande lockelse för varje sann fågelskådare. Det som inte finns i Skåne finns på Öland. Sant eller inte sant, man vet aldrig. Självaste Linné, på sin Öländska resa 1741, skrev så här: ”Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte, att detta land var helt annorledes än de andre Sveriges provincier…” Detta land hade han inte väntat sig och sen: Har ni hört talas om Linné som fågelskådare? Han skriver om allt: fågellöss och alla förfärliga mygg. Men som han kan beskriva en skärfläcka. Hör här och njut: ”Fötterna lykte med en liten baktumme och svarta naglar. En liten vit fläck ovan och under ögat. Nävet är det märkvärdigaste på denna fågel, som är svart, nedtryckt, 3 gånger längre än huvudet, som en syl spitsigt, gåendes i krok, uppåt tillbakaböjd, varandes spitsarna på varje käk helt tunna såsom av pargament. Näsborrerna voro avlånge och igenomsynlige. Denna fågel är så mycket underligare, som hans art är den endaste, vilken Skaparen givit ett tillbakaböjt näv, med vilket han i dyen såsom en plog ristar att söka sig föda.” Vad säger ni? Vilken kärleksfull beskrivning! Och vem av oss har inte beundrat denna eleganta skönhet? Och vi, Gjusar, gör som Linné, vi far omkring för att se det som kanske inte finns att se. Man kallar oss fågelskådare.

Så är man då i den kungliga jaktparken. Här har vi varit många gånger. Men det tycks som varje gång är en ny gång. Som om all upplevelse får fler dimensioner varje gång. Är det den nya fågelarten som kan ge oss en stänk av lycka? Något vi aldrig sett tidigare. En ny art på Gjusarnas egen krysslista. Kanske det.(Det blir ju tårta då.) Vår önskelista på fågelarter kan nog bli hur lång som helst, men visst vill alla se en biätare, en härfågel, en stäpphök, en ängshök, en aftonfalk, en ormörn. Och vi är förstås laddade med förväntningar. Sen finns alltid en ständig fråga: Vädret! Hur! Har vi Linnés Skapare på vår sida? Bonden må gilla regn, men inte en skådare. Regn tar död på allting. Ja, allt som har med lust att göra. Men vi hade tur med vädret. Och inte minst med fåglarna. Vi såg 125 fågelarter. Och ängshöken ville oss bara väl. Aldrig någon gång har vi sett den så ofta. Och jag måste ju säga: när ängshöken har föreställning så tystnar världen. Som den kan flyta på vinden i vinden – som en tyngdlös tärna. Den är så graciös och stilren att man nästan säger stort tack till Linnés Skapare.

Så vidare i handlingen. Det är möjligt att vi kom lite sent i maj. Men det är verkligheten som bestämmer när vi kan åka. Och fåglar finns det alltid på Öland. Och sen kan det finnas fåglar som misslyckas med sin häckning och drar söderut igen. Jag tror inte att någon av oss såg något sådant. Vi såg bara häckande och norrflygande fåglar som har bråttom för att hitta den optimala platsen för sina ungar och mycket ska hinnas med på kort tid. Öland är bara en rastplats. Har vi lite tur så hittar vi var den eller den fågelarten rastar. Fåglarna bestämmer färdplanen trots att klassiska skådarställen är vårt mål. Fåglarna har ju sina vanor precis som vi. Men som ni vet: fåglarna har sin svindlande frihet och kan som vi vara lite nyckfulla och dyka upp där man minst anar det. Det är detta som skapar häftig andhämtning och en dramatik som bara en fågelskådare kan förstå.

Alla ställen på Öland är fåglar. Alvaret, Grönhögen, Näsby, Tvärvägen, Kungsgården, Södra Lunden, Kappelviken, ja, alla ställen är associerat till olika fågelarter – såg vi inte den och den där, eller borde vi inte kunna se den igen. Man ser landskapet genom fåglarna.

Vi har ett Ölandslarm och ett gjuselarm som når alla inom gruppen. Så vi uppdaterade hela tiden. Bilen, eller bilarna fick rulla sådär 35 mil. Det är långa dagar – ofta mer än 12 timmar. Men en skådare tänker förstås på sina kryss. Tänk att få ett årskryss! Eller: Tänk att få ett kryss på en art som man inte har sett tidigare. Nog är det lite tävling. Detta att kunna se, att kunna höra, att kunna kryssa olika arter, är inte detta drivkraften i det hela och som bekräftar ens kunskaper? Jag tror det. Men nu sångfåglarna! Vi såg halsbandsflugsnappare i Södra Lunden. Vi såg höksångare vid Karl X Gustavs mur. (Jag skriver så-rytmen!)

Kanske att leta sångfågel är det roligaste av allt. Som att plocka fram ungdomens indian. Sången leder oss ofta på rätt spår. Man ser en rörelse i en buske eller i ett träd. Så plötsligt – lite jubel: Där! Där! Än en gång: alla dessa känslor. Spänningen! Ser vi det vi ser. Osäkerheten är alltid en del av skådningen. Jag tycker själv att vadarna är svårast att artbestämma. Även andfåglarna kräver sin expert. Det är en vetenskaplig konst helt enkelt. Många faktorer påverkar: ljuset, reflexer, havet, vinden, årstiden, den enskilda fågelartens färg eller nyanser, storlek, beteende – allt måste vägas in när man tittar i sin kikare eller tub. Och: fullärd – lär man aldrig bli. Och: Tack alla som var med! Jag vill avsluta med Lars-Olofs larm. Han stod vid Kapellviken, ut mot Västerhavet, en bit från fågelstationen och Långe Jan: ”Vi hade kustlabb precis. Ny gjuseart så vi vill ha tårta.” (Det blev tårta.)

Obs! Linnécitatet finns i sin helhet i hans bok om Öland.

Gert-Åke

Artlista

Knölsvan  Sångsvan  Grågås  Kanadagås  Vitkindad gås  Prutgås  Gravand  Snatterand  Kricka  Gräsand  Skedand  Vigg  Ejder  Småskrake  Storskrake  Fasan Rapphöna Smådopping  Gråhakedopping  Svarthakedopping  Skäggdopping  Storskarv  Gråhäger  Röd glada  Havsörn  Brun kärrhök  Ängshök  Ormvråk  Sparvhök  Tornfalk  Lärkfalk  Sothöna  Trana  Strandskata  Skärfläcka  Större strandpipare  Kustpipare  Tofsvipa  Mosnäppa  Kustsnäppa  Sandlöpare  Kärrsnäppa, både alpina och schinzii,  Myrsnäppa  Brushane  Enkelbeckasin  Morkulla  Rödspov  Myrspov  Storspov  Svartsnäppa Rödbena Gluttsnäppa  Drillsnäppa  Roskarl  Kustlabb  Dvärgmås  Skrattmås  Fiskmås  Silltrut  Gråtrut  Havstrut  Skräntärna  Fisktärna  Silvertärna  Sillgrissla  Tordmule  Tamduva  Ringduva  Gök  Jorduggla  Tornseglare  Göktyta  Gröngöling  Större hackspett  Sånglärka  Backsvala  Hussvala  Ladusvala  Trädpiplärka  Ängspiplärka  Gulärla  Sädesärla  Gärdsmyg  Rödhake  Näktergal Svart rödstjärt  Rödstjärt  Stenskvätta  Koltrast  Björktrast  Rödvingetrast Taltrast  Kärrsångare Rörsångare  Härmsångare  Höksångare  Ärtsångare  Törnsångare  Trädgårdssångare  Svarthätta  Grönsångare  Gransångare  Lövsångare  Grå flugsnappare  Mindre flugsnappare  Halsbandsflugsnappare  Svartvit flugsnappare  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Trädkrypare  Törnskata  Skata  Kaja  Korp  Råka  Kråka  Stare  Gråsparv  Pilfink  Bofink  Grönfink  Steglits  Hämpling  Gråsiska  Rosenfink  Gulsparv  Sävsparv

 

 

 

 

 

SPF i Hörby lyckades pricka in sin gökotta på en av de få soliga dagar vi haft under våren. Pigga pensionärer njöt av sol, gök, näktergal och annat trevligt vid Gäddängen den 14 maj! Ewert, Ingegerd och Suzanne deltog från vår förening. Och så var vår Åke Rosberg på plats, medlem både i fågelföreningen och SPF. Åke hade tagit med sig rejält virke att elda med så det blev fina glöder när korven skulle grillas. Kvalité kallas det.

Vi i fågelföreningen hade sammanställt en tipsrad med 12 frågor och en utslagsfråga.

Vi gratulerar vinnarna som får vår almanacka för 2016 när det blir dags!

Ingrid Persson 9 rätt

Anette Persson 8 rätt, gissat på 121 solrosfrön

Inger o Alvar Andersson 8 rätt, gissat på 78 solrosfrön.

Frågorna och svaren står på SPF:s hemsida. Burken innehöll 200 solrosfrön.

Börje Sjöberg, Ulla Sjöberg, Suzanne Schlyter och….

Tipspromenad på väg till plattformen, foto Ewert

Tror bestämt att det är ordföranden Erik Persson som står där i mitten.

Här diskuteras det fåglar.

Vackert med riktigt virke!

Fikapaus efter tipsrundan, foto Ewert

Visst smakar det bra med fm fika i gröngräset!

Njutbart!

Ewert o Ingegerd!

I söndags 10 maj var det åter dags att uppmärksamma Fågelskådningens Dag. Det har varit tradition från start att hålla till ute vid Gäddängen. Nästa år är det nog dags att låta stafettpinnen gå över till Abullahagen i Eslöv.

Vädret var inte skådarvänligt så antalet besökare blev därefter. Det var blåst med kyliga vindar, duggregn och disigt. Några av föreningens medlemmar fanns på plats mellan kl 07.00 och till ca 12.00. Den varmaste platsen var vid grillen och det var mest där vi höll till.

Vi fick trots allt både höra och se näktergal och gök. Flugsnapparna for omkring bland holkarna som de inte kunde bestämma sig för vilken holk de ville bo i.

Vi tog en runda över färisten bort mot den lilla backen för att kunna se bättre över vattnet. Då blev det stor skillnad på fågelsången. Den avtog rejält längre in i Gäddängen. Det var Lennart som flaggade upp för skillnaden och då kom vi fram till att det berodde nog på var holkarna satt. Där vi satte upp 100 förra hösten var det liv i luckan men där det inga holkar fanns var det tyst.

Detta måste innebära att till hösten är det lämpligt att sätta upp 100 nya holkar och placera längre in på Gäddängen. Då blir det livat i holken även där.

Näktergalen högt upp i trädet.

Grillen skall tändas.

Någon har sluppit ur ägget.

Gräsandsparet smyger i skogen.

Någon har fått syn på en, ja vadå?

Samling vid grillen!

Denna vackra svan ligger precis framför plattformen.

Nu håller vi tummarna för att allt går vägen med ruvningen och att ingen skådare är för närgången.

Lördagen 8 maj hade föreningen utflykt till Hallands Väderö. Vi var 29 personer som tagit chansen att få skåda och gå en rundtur på denna lilla ö i Kattegatt.

Några deltagare hade åkt upp tidigt på morgonen för att leta blåhake, vi andra samlades kl 07.30. Först i Hörby sen vidare till Höör och sist Stockamöllan för gemensam färd upp. Denna gång körde var och en i sin egen takt allt för att slippa stress på motorvägen.

Vädret var inte på topp. Det var mulet, ca 10 grader och lite vind. Det hotades med regn men vi höll tummarna för att vi skulle hinna runt ön och över till fastlandet igen innan ovädret tog fart. Även vindarna var spådda att öka. När vi stod på kajen vid båten och tittade ut mot ön såg det hyfsat ljust ut.

Samling inför avfärd.

Monica samlade in pengar och löste biljett för oss alla. Bekvämt och enkelt.

Vi gick ombord en kvart före avgång. Många resenärer till ön idag. En hel del barn och ungdomar med sina föräldrar och ett annat skådargäng på 6 personer skulle ditut. En del besökare från landet i väst var också med.

Snart bär det av!

Färden över var lugn. Tog ca 20 min. Vi fick se tordmule och tobisgrisslor i vattnet. Även ejder och på klipporna stod havstrut och storskarv.

Vi var framme i Torekov ca 10.20. Precis som planerat.

Inloppet till ön.

Båten gled i sakta mak fram till bryggan och efter landstigning tog vi oss upp om backen för samling.

Denna ö är en riktig liten pärla. På något sätt förflyttar man sig tillbaks till skoltiden och kommer ihåg vårens så spännande skolutfärd.

Nu var vi i Sandhamn.

Skutan på väg tillbaka.

Vi bestämde att vi skulle gå en bit mot fyren för att leta upp en bra plats att inta fm fikat. Den platsen dök upp snabbt. Suget var stort då vissa ätit första frukost redan 04.30.

När vi sitter på gräset och njuter av matsäcken får vi sällskap av ärtsångaren som håller låda bakom oss. En korp kommer flygandes. En hel del svalor flög omkring + lite annat smått och gott.

Första fikat.

Efter fikarasten tog vår promenad fart på allvar. Vi hann inte långt förrän det blev ett stopp, någon upptäckte turkduva i ett buskage. Även dagens första stenskvätta visade upp sig. Fåren med sina små lamm gick runt omkring oss.

Vi vandrade vidare, bara en liten bit sen blev det stopp igen. Gråsiskor satt i trädtopparna. Sen hade vi ”bekymmer” med en stenskvätta som vi emellanåt fick till törnskata. Men det var stenskvätta!

Vi vandrade vidare över fältet, lyssnade på mycket småfågel. Grönfink flög runt och en järnsparv sjöng så vackert för oss som kom sist. Sädesärlorna sprang framför våra fötter. Här såg vi också en av öns många harar.

Grönfink.

Gulsparv.

Gulsparv, foto Sven-Åke.

Nu var vi nästan framme vid fyren. Här ställde vi oss på bredden och skådade ut över havet. Tobisgrissla, ejder, snatterand, strandpipare, havstrut mm låg för våra fötter långt där borta. Med det avståndet är tuben ett stort hjälpmedel, i den upptäcker man mycket och tur är väl det. Strandskator gick på marken en liten bit framför oss.

Gjusar på rad.

Ejder.

Tobisgrisslor.

Vi tog några steg närmre fyren. Nästan samma fåglar men från en annan vinkel. Efter en stund är det någon som upptäcker en flock fåglar på ett litet rev. Här blev det verkligen spekulationer. Var det skärsnäppa eller inte? De kloka kom fram till denna art och vi andra hade inget att sätta emot.

Några gick närmre revet.

Nu vandrade vi vidare förbi fyren. Ganska snabbt ett stopp till. Det var havet och dess innehåll som var i fokus. Här fick vi bl a se öns koloni på silltrut. Lik havstrut men med gula ben. De som var snabbast att artbestämma drog vidare medan vi som inte är så snabba tyvärr kom på efterkälken.

Silltrut.

Gullviva, foto Sven-Åke.

Strandskata och tobisgrissla.

Stenskvätta, Sven-Åke.

Sälar i hög.

Synd när det händer. Det tog tid att komma ifatt då några av oss, däribland undertecknad, hade svårigheter i den kuperade terrängen. Men så småningom hann vi ifatt de andra. Stigen vi vandrade gick över klipphällarna och ibland var nivåskillnaderna i största laget. Vi bar nästan alla på ryggsäck och tub eller kamera så det var till att balansera väl. Synd jag inte kollat upp bättre, jag tar på mig den dåliga planeringen. Hoppas ingen fick sviter efter denna ”promenad”.

Vi tog oss till Kapellhamn och där intog vi vår andra fika. Klockan var omkring 13.00. Vi satt vid något som förmodligen varit ett mindre lantbruk en gång.

Andra fikapausen.

När vi var färdiga med fikat gick vi bara en liten bit bort för att leta fågel i vattnet. Någon hade nämnt rödspov och det var den som skulle letas upp. Fågeln hittades men det beslöts att det var en myrspov som stod där med näbben nerstucken bland fjädrarna på ryggen. Mosnäppa, rödbena, kustpipare, strandpipare, tofsvipa mm fanns i vattnet eller vid strandkanten.

En liten mosnäppa framför de vitkindade gässen. Vid stenen längst fram står en tofsvipa.

Tofsvipa, strandskata, rödbena och kustsnäppa, foto Sven-Åke.

Rödbena, foto Sven-Åke.

Kustsnäppa.

Större strandpipare, foto Sven-Åke.

Nu började det dugga. De första dropparna talade om att något var på gång. Men lika fort de kommit lika fort upphörde de igen. Skönt!

Vi började promenaden mot hamnen och båten som skulle hämta oss.. Vi passerade Väderömuseet/Lotsstugan längs stigen vi gick.

Nu kom vi igenom grinden som ledde oss in i skogen och på den stod att vi hade drygt 2km kvar.

Vi gick på skogsstigar, nästan som i en djungel, och det blev bra mycket lättare att sätta fötterna på detta underlag. Längs vägen fick vi bekanta oss med engelska kyrkogården och den största eken på ön.

Största eken krävde tre bilder för att visa sin storhet.

Bokskogen stod i sin allra skiraste skepnad. Vackert! Tänk om vi kunde få ha detta späda ett antal veckor…………och så lite kortare vinter.

Vi stannade lite här och där och lyssnade på sångare. Ärtsångaren var överallt lövsångaren likaså. På en plats stannade vi en kort stund då trädpiplärkan sjöng så uppmuntrande för oss.

Nu närmade vi oss hamnen och passerade sista grinden. Då fick vi höra en ljuvlig sång från järnsparven. Han satt i toppen på en enebuske. Det sägs att rödhake, järnsparv och gärdsmyg låter lika men denna hade på något vis en sprödare ton. Denna lät riktigt bra.

Fram till den lilla hamnen kom vi strax före avgång. Alla kom med båten hem. Vet ni vad som hände när vi nästan var framme i Torekov? Jo, regnet kom. Några minuter innan vi kom i hamn  började det skvätta lite mer. Och det märktes tydligt att vinden hade ökat.

I väntan på båten.

I regnet tog vi oss raskt till våra bilar.

Vi tackade varandra för dagen och sällskapet på Väderön.

På hemvägen hade nog alla regn oavsett på vilket håll vi körde. Så tur med vädret hade vi, verkligen!

Margareta

 

Artlista

Knölsvan   Grågås  Vitkindad gås  Gravand  Gräsand  Skedand  Ejder  Sjöorre  Småskrake  Storlom  Havssula  Storskarv  Trana  Strandskata  Tofsvipa  Kustsnäppa  Mosnäppa  Skärsnäppa  Myrspov  Rödbena  Drillsnäppa  Skrattmås  Fiskmås  Silltrut  Gråtrut  Havstrut  Fisktärna  Tordmule  Tobisgrissla  Ringduva  Turkduva  Sånglärka  Ladusvala  Hussvala  Sädesärla  Järnsparv  Rödhake  Rödstjärt  Stenskvätta  Koltrast  Ärtsångare  Törnsångare  Trädgårdssångare  Svarthätta  Grönsångare  Gransångare  Lövsångare  Blåmes  Talgoxe  Kaja  Kråka  Korp  Stare  Bofink  Grönfink  Steglits  Hämpling  Gråsiska  Domherre  Stenknäck  Gulsparv

 

 

 

 

 

Lördagen 25 april hade vi en fin fm i Abullahagen. Vilken liten fin oas Eslövsborna har i sin närhet. Vi fick se mycket fågel vilket höjde humöret på oss alla. Så skoj att återse våra inflyttande vänner efter vintern.

Vi samlades på parkeringen 07.30. Först var vi bara några stycken men när den ene bilen efter den andre anlänt så var vi upp emot 20 pers. Skoj när det blir så här. Dan från Höör hade med sig en gäst, Sebastien från Frankrike. En inbiten fågelskådare med över 2000 kryss. Trevligt med sådana besök.

Vi började vår runda i sakta mak in i hagen. Vi hade öronen på helspänn, det sjöngs flitigt överallt. Det första vi fick höra var en svarthätta, sen var naturligtvis rödhaken där, sen kom rödstjärten och så höll det på…………våren är här och det med besked.

Här lyssnas det och koncentrationen på topp.

Vi turades om att vara uppe i hagens torn då det inte rymmer så många personer samtidigt. I vattnet fick vi se gråhakedopping, rörhöna, gravand, skrattmås mm.

Rörhöna i Abullahagens damm.

Gjusar skådar ut över dammen.

Vi vandrade vidare in mot den öppna delen. Regnet hängde över oss, skulle vi klara fm utan att bli våta? Till vänster när vi kommit ut på öppet fält fick vi se en st hackspett som med stor iver satt och hackade i en holk. I samma hörna satt hämpling, gulsparv och järnsparv. Vi letade hela tiden efter ringtrast då en av dagens deltagare hade varit där igår och sett fem stycken!!!

Större hackspett hittade på hyss.

När vi kom längre in i hagen var det en gröngöling som drog till sig vår uppmärksamhet. Var visst inte så vanlig där enl Lars-Olof. Gröngölingen fick vår uppmärksamhet en god stund och samtidigt upptäckte vi stenskvätta på stengärdet.

Flygande gröngöling.

Som landat.

Nu kom regnet………….vad göra? Vi gick tillbaks mot skogsdungen varifrån vi kom. Vi tog skydd under en stor gran. Vi kände oss nästan som småtroll där vi stod under granen. Några gick och hämtade fikat vilket vi egentligen hade tänkt att ta lite längre fram på fm. Men nu passade det ju bra medan vi ändå väntade ut regnet. Vilket naturligtvis upphörde efter en stund.

Troll under granen.

Vem har sagt att en karl inte klär i damväska?

Så fortsatte skådningen på allvar igen. Medan vi rörde oss under och runt granen fick vi se steglitser, trastar, lövsångare.

Vi kommer åter ut på öppet fält och tog oss längst bort där vi avslutat tidigare med gröngölingen. Minsann han visade upp sig en gång till! Det är en fin fågel och dessutom Hörbys kommunfågel. Några tog sig in på åkern på andra sidan stengärdet i hopp om att skrämma upp ringtrasten men vi fick tji.

Vi diskuterade om vi skulle återvända nu eller gå upp om backen som i regel bjöd på mindre fågel. Vi bestämde oss för backen och DÄR hade vi turen att få se ringtrast. Uppe på krönet hoppade det runt både honor och hanar. Vilken glädje, inte minst för oss som bara haft dåliga obsar tidigare. Vi stod en god stund och studerade dessa skönheter. De är ju bara svarta och vita men något visst med haklappen de har.

Ringtrast, foto Dan.

Här njuter vi alla av ringtrastarna.

Rödstjärten flyttade runt.

Abullahagen.

Klara med ringtrastarna gick vi tillbaks mot bilarna för en tur bort till Skarhults våtmarker. Har blivit en riktigt trevlig lokal. Några nya dammar hade tillkommit sen vi sist var där med föreningen.

Vi gick längs den gamla järnvägslinjen fram till dammarna.

Här står man högt och har väldigt bra koll på läget. Mycket fågel i dammarna. Skärfläcka, gulärla, tornfalk, strandskata ja listan blev lång.

Efter ett tag var vi nöjda med denna lokal och gänget som fortsatte tog sig till Rövarekulan för att leta forsärla och strömstare. Här lämnar jag ordet vidare……………….

 

Så tog jag över stafettpinnen. Margareta ville det. Klart jag är tveksam. Jag är ju mer en diktare än en fågelskådare. Men låt gå. Jag är ju laddad med Dickens.

Vi svänger runt i Skarhult, tar Rolsbergavägen mot Löberöd och där nånstans kör vi ner i en öppning i landskapet, här har vi ravinen, kulan utan rövare och dansbanan är borta sen länge. Men kvar finns det som gör det till ett naturreservat: Bråån, bäcken, skifferberggrunden, sluttningarna, blommorna, bokskogen och fåglarna. Vad, vad gäller fåglar? Kungsfiskare! Strömstare! Forsärla! Sångare!

Strömstare, foto Dan.

Vi, eller fågelklubben har aldrig varit här. Kanske synd! Det blev visserligen ingen forsärla, men väl en strömstare som flög som en kungsfiskare, där vid stenbron på romerska valv, som ville visa sin mästerlighet i luften. Vi tog förstås en runda längs bäcken. Och visst, naturen är en scen för den som vill se lekande sädesärlor som vänslas i luften, ovanför bäcken, som är som vi när allt kommer omkring. Sen två entitor och en svarthätta som sa farväl för den här gången. Till sist: Vilken plats! Alla ljud! Alla dofter! Rövarekulan är rätt mycket av det vi tycker om.

Margareta/Gert-Åke

Artlista

Knölsvan   Sångsvan  Grågås  Vitkindad gås  Gravand  Bläsand  Snatterand  Kricka

Gräsand  Skedand  Vigg  Knipa  Fasan  Gråhakedopping  Gråhäger  Röd glada  Brun kärrhök  Ormvråk  Fiskgjuse  Tornfalk  Vattenrall  Sothöna  Rörhöna  Strandskata  Skärfläcka  Tofsvipa  Enkelbeckasin  Svartsnäppa  Rödbena  Skrattmås  Fiskmås  Ringduva  Gröngöling  Mindre hackspett  Sånglärka  Ladusvala  Trädpiplärka  Ängspiplärka  Gulärla  Sädesärla  Strömstare  Gärdsmyg  Järnsparv  Rödhake  Rödstjärt  Stenskvätta  Ringtrast  Koltrast Björktrast  Taltrast  Sävsångare  Svarthätta  Grönsångare  Gransångare  Lövsångare  Entita  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Skata  Kaja  Råka  Kråka  Korp  Stare  Pilfink  Bofink  Grönfink  Steglits  Hämpling  Stenknäck  Gulsparv  Sävsparv

 

Nedan följer artlistan på fyra språk! Vår gäst Sebastien från Frankrike har sammanställt denna.

Namnen kommer i ordningen franska, latin, engelska och svenska.

N° French Name Scientific Name English Name Swedish Name Abullahagen (Eslöv) Brönneslöv (Eslöv) Fågeltorns-Vomb (Eslöv) Hardeberga (Lund) Harlösa – Vombsjön (Eslöv) Krankesjön (Lund) Löberöds Gård (Eslöv) Rövarekulans Naturreservat (Höörs) Skarkult (Eslöv)
1 Grèbe jougris Podiceps grisegena Red-necked Grebe Gråhakedopping 4
2 Grèbe huppé Podiceps cristatus Great Crested Grebe Skäggdopping v v
3 Grand Cormoran Phalacrocorax carbo Great Cormorant Storskarv 10 v 1
4 Cigogne blanche Ciconia ciconia White Stork Vit stork 1
5 Héron cendré Ardea cinerea Grey Heron Gråhäger 1 1 1
6 Oie cendrée Anser anser Greylag Goose Grågås 6 v 10 30
7 Cygne tuberculé Cygnus olor Mute Swan Knölsvan 20 5
8 Cygne chanteur Cygnus cygnus Whooper Swan Sångsvan 2 15
9 Tadorne de Belon Tadorna tadorna Common Shelduck Gravand 6 v 2 v
10 Canard chipeau Anas strepera Gadwall Snatterand 2 2
11 Canard siffleur Anas penelope Eurasian Wigeon Bläsand 50 2
12 Canard colvert Anas platyrhynchos Mallard Gräsand 10 v 4 v
13 Canard souchet Anas clypeata Northern Shoveler Skedand 10 2
14 Canard pilet Anas acuta Northern Pintail Stjärtand 1
15 Sarcelle d’été Anas querquedula Garganey Årta 2
16 Sarcelle d’hiver Anas crecca Eurasian Teal Kricka 5 100 10
17 Fuligule morillon Aythya fuligula Tufted Duck Vigg 3 20
18 Garrot à œil d’or Bucephala clangula Common Goldeneye Knipa 2 2
19 Balbuzard pêcheur Pandion haliaetus Western Osprey Fiskgjuse 1
20 Milan royal Milvus milvus Red Kite Röd glada 1 1 1 1 2
21 Pygargue à queue blanche Haliaeetus albicilla White-tailed Eagle Havsörn 1
22 Busard des roseaux Circus aeruginosus Western Marsh Harrier Brun kärrhök 4
23 Epervier d’Europe Accipiter nisus Eurasian Sparrowhawk Sparvhök 1
24 Buse variable Buteo buteo Common Buzzard Ormvråk 2 1 1
25 Faucon crécerelle Falco tinnunculus Common Kestrel Tornfalk 1
26 Faucon pèlerin Falco peregrinus Peregrine Falcon Pilgrimsfalk 1
27 Faisan de Colchide Phasianus colchicus Common Pheasant Fasan 2 1 v v
28 Râle d’eau Rallus aquaticus Water Rail Vattenrall v
29 Gallinule poule-d’eau Gallinula chloropus Common Moorhen Rörhöna 2 v
30 Foulque macroule Fulica atra Eurasian Coot Sothöna 5 3
31 Huîtrier pie Haematopus ostralegus Eurasian Oystercatcher Strandskata 3 v 1
32 Avocette élégante Recurvirostra avosetta Pied Avocet Skärfläcka 2
33 Vanneau huppé Vanellus vanellus Northern Lapwing Tofsvipa v 10 3
34 Petit Gravelot Charadrius dubius Little Ringed Plover Mindre strandpipare 2
35 Bécassine des marais Gallinago gallinago Common Snipe Enkelbeckasin 5
36 Courlis cendré Numenius arquata Eurasian Curlew Storspov 5
37 Chevalier arlequin Tringa erythropus Spotted Redshank Svartsnäppa 1
38 Chevalier gambette Tringa totanus Common Redshank Rödbena 10 4
39 Chevalier aboyeur Tringa nebularia Common Greenshank Gluttsnäppa 5 1
40 Chevalier sylvain Tringa glareola Wood Sandpiper Grönbena 5
41 Combattant varié Philomachus pugnax Ruff Brushane 12
42 Mouette rieuse Chroicocephalus ridibundus Black-headed Gull Skrattmås v v
43 Goéland cendré Larus canus Mew Gull Fiskmås v
44 Goéland argenté Larus argentatus European Herring Gull Gråtrut v
45 Sterne pierregarin Sterna hirundo Common Tern Fisktärna 2
46 Pigeon ramier Columba palumbus Common Wood Pigeon Ringduva v v v v
47 Grand-duc d’Europe Bubo bubo Eurasian Eagle-Owl Berguv 4
48 Pic épeiche Dendrocopos major Great Spotted Woodpecker Större hackspett 2
49 Pic vert Picus viridis European Green Woodpecker Gröngöling 1
50 Alouette lulu Lullula arborea Woodlark Trädlärka 1
51 Alouette des champs Alauda arvensis Eurasian Skylark Sånglärka v v v
52 Bergeronnette printanière Motacilla flava Western Yellow Wagtail Gulärla v 5 2
53 Bergeronnette des ruisseaux Motacilla cinerea Grey Wagtail Forsärla 1
54 Bergeronnette grise Motacilla alba White Wagtail Sädesärla 1 v 2 1
55 Pipit farlouse Anthus pratensis Meadow Pipit Ängspiplärka 20
56 Pipit des arbres Anthus trivialis Tree Pipit Trädpiplärka 1
57 Hirondelle rustique Hirundo rustica Barn Swallow Ladusvala 8
58 Cincle plongeur Cinclus cinclus White-throated Dipper Strömstare 2
59 Accenteur mouchet Prunella modularis Dunnock Järnsparv v
60 Merle à plastron Turdus torquatus Ring Ouzel Ringtrast 5
61 Merle noir Turdus merula Common Blackbird Koltrast 4 v v
62 Grive musicienne Turdus philomelos Song Thrush Taltrast 2
63 Rougegorge familier Erithacus rubecula European Robin Rödhake v
64 Rougequeue à front Blanc Phoenicurus phoenicurus Common Redstart Rödstjärt 1
65 Traquet motteux Oenanthe oenanthe Northern Wheatear Stenskvätta 4
66 Troglodyte mignon Troglodytes troglodytes Eurasian Wren Gärdsmyg v v
67 Pouillot fitis Phylloscopus trochilus Willow Warbler Lövsångare 10 v v v
68 Pouillot véloce Phylloscopus collybita Common Chiffchaff Gransångare 5 v v v
69 Pouillot siffleur Phylloscopus sibilatrix Wood Warbler Grönsångare 2
70 Phragmite des joncs Acrocephalus schoenobaenus Sedge Warbler Sävsångare 1
71 Fauvette à tête noire Sylvia atricapilla Eurasian Blackcap Svarthätta 1 1
72 Mésange à longue queue Aegithalos caudatus Long-tailed Tit Stjärtmes 1
73 Mésange nonnette Poecile palustris Marsh Tit Entita 1
74 Mésange charbonnière Parus major Great Tit Talgoxe v v
75 Mésange bleue Cyanistes caeruleus Eurasian Blue Tit Blåmes v v
76 Sittelle torchepot Sitta europaea Eurasian Nuthatch Nötväcka 2 1
77 Etourneau sansonnet Sturnus vulgaris Common Starling Stare 10 v
78 Pie bavarde Pica pica Eurasian Magpie Skata 2
79 Choucas des tours Coloeus monedula Western Jackdaw Kaja v v v
80 Corbeau freux Corvus frugilegus Rook Råka v v
81 Corneille mantelée Corvus cornix Hooded Crow Gråkråka 2 v v
82 Grand Corbeau Corvus corax Northern Raven Korp 1 1
83 Pinson des arbres Fringilla coelebs Common Chaffinch Bofink v v v
84 Verdier d’Europe Chloris chloris European Greenfinch Grönfink 2 v
85 Chardonneret élégant Carduelis carduelis European Goldfinch Steglits v
86 Linotte mélodieuse Carduelis cannabina Common Linnet Hämpling 5 v
87 Grosbec casse-noyaux Coccothraustes coccothraustes Hawfinch Stenknäck 1
88 Bruant jaune Emberiza citrinella Yellowhammer Gulsparv 2 2

Åh, vilken dag! Vi fick kompensation med råge! Som ni säkert kommer ihåg ställde vi in förra exkursionen p g a oväder, dock blev inte vädret så hemskt som de spått. Synd, resultatet vet vi ju inte förrän vi står med facit i hand. Tror inte vi skall bry oss om prognoserna längre, stämmer sällan.

Men nu till dagens exkursion. Fick vi höra eller se orrar? Vem gav oss dagens hjärtligaste skratt? Fick vi något nytt gjuse-kryss?

Vi samlades som vanligt vid ICA i Hörby. Vi var många……….även några deltagare från naturskyddsföreningen deltog. Fler skulle vi bli, vi visste att det stod folk och väntade på oss ute på parkeringen vid Fjällmossen. Det här skulle bli en trevlig dag!

Vi anlände till Fjällmossen 06.50. Vi gick runt och hälsade på våra egna medlemmar, medlemmar från ”bevara Linderödsåsen” och ortsbor allt medan gransångaren och taltrasten höll låda bakom oss i buskaget.

Gjusar, ortsbor, bevara Linderödsåsen-anhängare.

Vi blev ett stort gäng, mycket trevligt. Alla fick, redan på parkeringen, påpekat att vi skulle vara så tysta som möjligt när vi närmade oss tornet. Nu skulle vi lyssna och inte prata.

Det blev en lång ringlande kö av skådare som gav sig av mot tornet på mossen.

Solen började lysa genom de tunna molnen och temperaturen var behaglig, lite vind. På vägen ditut gjorde vi flera stopp för att lyssna på andra fåglar. Den första vi fick höra var trädlärkan. Tror inte någon såg honom på vägen ut men på vägen tillbaka var vi 6st som fick njuta av honom en stund, på det stengärde han stod, när vi gick förbi. Tyckte han såg ut som en bakelse där han stod och visade upp sitt ljusa bröst.

Snart var det dags för fågel nr två som faktiskt var två också. Enkelbeckasin. Deras vibrationer ljöd genom morgonen så underbart härligt. De flög upp över våra huvuden och vi kunde följa dem en stund medan de flög bort och kom tillbaks.

Gulsparven satt och räknade, grönfinken höll på med sitt ”gnidande”, måsar och trutar mm

Gulsparv, foto Jan-Olof.

Vi anlände till tornet, hälsade på fler deltagare och grupperade oss lite här och där.

I granet snett fram till höger flög det omkring hämpling, gulsparv och grönfink. Hämplingarna satte sig i topparna och vi kunde beundra dem både länge och väl.

Hämpling, foto Jan-Olof.

Efter ett tag säger Lena………..nu, nu hör jag orrspel. Alla spetsade öronen och jag tror att de flesta lyckades höra. Ett par gånger till under tiden vi stod där hördes de. Men visade upp sig…nej, det gjorde de inte.

Tranorna hördes hela tiden, de tog sats och trumpetade ut och talade om att här bor vi minsann.

Det kom en talltita och hälsade på, taltrast hördes och sågs.

Och mitt i allt detta kom våra tvillingar! Alvar & Albin hade kommit ner från Hälsingland. Ett vårtecken om något!

När vi var nöjda här vände vi tillbaks till bilarna och första fikan. Den smakar alltid lika gott! Kl var ca 09.00.

Det var nu vi sist i kön fick se trädlärkan på stengärdet.

Trädlärka, Joakim.

På väg mot fikat.

Efter 30 min trivsam samvaro vände ortsborna hemåt och även några medlemmar medan vi andra planerade för fortsatt skådande.

Det blev Österlen som drog det längsta strået. Gäddängen stod på schemat men eftersom vi alla besöker den ofta så valde vi bort den. Till saken hör att i Simrishamn hade det sen några dagar tillbaka rapporterats Amerikansk bläsand så det var inte så svårt att välja. Skulle vi få se Bläsanden?

Vi satte oss i bilarna och drog iväg. Första stoppet blev Kivik. I Björket hade det rapporterats om att gulhämplingen var på plats. Vi var ju bara ”tvungna” och köra inom och lyssna. Vi parkerade på vår vanliga plats, längst upp. Började gå vägen ner och lyssnade åt båda hållen. Ingen tur så här långt. Medan vi går där upptäcker Lena en ”stor mås” på himlen som visar sig vara vår logga, fiskgjusen! Alltid lika roligt att möta honom. Sven-Åke fick syn på en gulsparv som var med på noterna en kort stund.

Sjungande gulsparv, foto Sven-Åke.

Nu sticker jag, foto Sven-Åke!

När vi står här och tittar på fiskgjusen kommer en farbror på sin traktor och frågar om det är vi som parkerat längst upp. Ja, det kunde vi ju inte förneka. Nu får vi oss en avhyvling hann jag tänka……….dessa skådare som ställer sig överallt!! Men nejdå, han bara informerade oss lugnt och sakligt att han höll på att spruta sin odling idag så han kunde inte garantera att han inte duschade våra bilar. Jaha, det var bara att lufsa tillbaka och köra iväg. Stackars gulhämpling, sa vi till varandra, måtte han klara duschen! Farbrorn med för den delen.

Så bar det iväg igen. Nu till Simrishamn och revet och bläsanden. Var han där? Vi körde in i stan, tog vänster och vänster igen med en gång och parkerade på en parkering avsedd för badgäster.

Totalt obekymrad ringduva.

Vackert längs bäcken.

Vi tog våra kikare och traskade den korta biten ut till revet. Vi såg bara tre änder och en massa trutar. Kära nån, det här kändes inte bra, hade han stuckit precis idag? Leif gick bort till en kille och frågade om han sett den…..jadå, han är en av de tre änderna där borta svarade han. Yes, vi fixade det!! Bläsanden låg tillsammans med ett snatterandspar. De flög ut en bit när vi kom men simmade närmre stranden igen under tiden vi stod där. Han var vacker, grönt huvud som lyste i solen. Bläsen var väldigt ljus.

Amerikansk bläsand, foto Sven-Åke.

Lite närmre kom han, foto Jan-Olof.

Gjusar som skådar bläsand.

Medan vi står där och njuter av bläsanden har den båt som vi såg en bit ut tidigare tagit sig in till strandkanten. Det var fiskare som kom med dagens fångst. Tror de var nöjda för lådan var välfylld.

Flera måltider.

Medan vi står och tittar på anden kom vi på att det faktiskt var en ny Gjuse-art vilket innebär firande med kaffe och tårta, allt enl styrelsebeslut.

När vi sedan varit på plats ca en halvtimme så säger jag att vi kanske skall dra oss in mot byn för att leta ett fik. Ja, säger Lena, det är nog bäst för vi fick bara hålla på parkeringen 12 min. Men himmel, vilken situation har vi nu försatt oss i? Vi tog våra kikare och gick tillbaks. Oj,oj om vi alla fått böter. Då fick tårtan bli en tröst också.

När de första är framme vid bilarna hör jag Lennart säga, berätta inte detta för Margareta, och alla som var på plats skrattade hjärtligt. Oj, vad jag blev nyfiken. När jag kom fram kunde jag inte låta bli att undra vad som inte skulle berättas. Lena skrattar hjärtligt och berättar sitt misstag, det var inte 12 min utan 12 timmar vi fick hålla här. Dagens skratt från alla………..vi började nog bli trötta också.

Det gäller att läsa skyltarna rätt för att slippa få hjärtat i halsgropen.

Nuuuu………………skulle vi fika. In i centrum, parkerade i hamnen, gick gågatan upp. Första fiket ratade vi, nästa hade inte tolv lediga platser men det tredje, Kafé Kagan, hade plats för oss alla. Vi möblerade om lite och fixade ett långbord. Sen njöööööt vi!

Köande gjusar.

Visst skall det firas!

Färdiga här, gick vi ut och tittade på det vackra trädet som stod på torget.

Trevlig dekoration i Simrishamn.

Vi gick ner till hamnen igen. Vi hade pratat alfågel tidigare och minsann, han fanns fortfarande i hamnen. Inte skall han vara här nu? Kanske sjuk?

Vi sätter oss åter i bilarna och börjar nu färden hemåt. Genom vackert nysått landskap kör vi via Tomelilla, Sjöbo och når Vombsjöns utlopp. Tussilagon lyste upp vägkanterna.

Det första vi hör när vi går ur bilarna är sånglärkan. Han klämde i för kung och fosterland i den sköna värmen som mötte oss. Sen hör vi en ettrig entita. Han höll till i buskagen längs bäcken. Antingen var han upprörd över något eller så uppvaktade han en hona. Han var energisk. Vilket gjorde att vi studerade honom extra noga.

Entitan fick mångas uppmärksamhet.

Vi började promenaden längs markvägen. Gladan gled över våra huvuden, korpen kom förbi, sävsparv var det gott om i buskagen längs ån, storspoven hörde vi spela………….det var väldigt njutbart att gå där i värmen.

Glada, Jan-Olof.

Gjusar på väg.

Efter en stund dyker det upp en bekant, Lars-Olof, som nu hade tränat färdigt inför söndagens konsert. Han var på väg till Simrishamn och bläsanden men så fick han syn på våra bilar med gula dekaler….och tog en kort tur med oss innan han drog vidare. Synd han gick miste om tårtan!

Längst in på ängarna hittade vi stjärtand, årta, skedand, kricka, bläsand mm

Stjärtand, foto Jan-Olof.

Årta, foto Jan-Olof.

Skedand, foto Jan-Olof.

Kolla näbben, foto Jan-Olof.

När vi var tillbaks vid bilarna blev det sista fikan för dagen. Vi körde via Vombs ängar hem och smög försiktigt med våra bilar för att njuta så mycket som möjligt av fåglarna. Tofsvipa, sånglärka, rödbena, stare, vitkindad gås, gravand mm.

Storspov.

Stare.

Sånglärka.

Över bron vid västra tornet och vi tryckte lite hårdare på gaspedalen. Hörby nästa.

På parkeringen i Hörby avslutade vi en härlig dag med mycket fågel och många leenden. Vilken tur att vi är fågelskådare!!! Och så bra vi klarade att artbestämma fåglarna. Mycket fick vi se och de fåglar vi missat väntar på oss till ett annat tillfälle. Bra jobbat hela gänget!

Margareta

 

Artlista

AMERIKANSK BLÄSAND

Knölsvan Grågås Kanadagås Vitkindad gås Gravand Bläsand Snatterand

Kricka Gräsand Stjärtand Årta Skedand Ejder Alfågel Orre Fasan

Storskarv Gråhäger Röd glada Duvhök Ormvråk Fiskgjuse Tornfalk

Sothöna Trana Tofsvipa Enkelbeckasin Storspov Rödbena

Skrattmås Fiskmås Gråtrut Havstrut Tamduva Ringduva

Trädlärka Sånglärka Sädesärla Gärdsmyg Rödhake

Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Gransångare

Entita Talltita Blåmes Talgoxe Nötväcka

Skata Kaja Råka Kråka Korp Stare Pilfink Bofink Grönfink

Hämpling Gulsparv

Lördagen den 7 mars hade vi valt Kåseberga som start för vår exkursion. Gick det bra? Med risk för att skryta så kan jag bara skriva att det gick hur bra som helst! Vilket gäng och vilken stämning vi hade. Det var leenden mest hela dagen. Häng med i referatet så förstår du.

Vi samlades kl 06.30 på ICA:s parkering i Hörby. Vädret var bra och våra förväntningar på dagen var höga. Vi kom att snacka pilgrimsfalk med en gång eftersom han som vanligt satt på kyrktornets trappstege. Några valde att ta en sväng dit bort för att få en skymt av denna väl beskådade fågel. Detta blev förstås dagens första kryss, följt av många………….

Vi satte oss i bilarna och drog söderut. Vi hade bestämt en mötesplats söder om Sjöbo för de som ville ansluta till gruppen. Undertecknad smet bort om flygrakan och mötte Gina o Kenneth. Sen vände vi om, körde via Tomelilla och Köpingebro med gasen i botten för att hinna i kapp de andra. Nä, jag skämtar, vi körde i laglig hastighet och kom ikapp de andra när de korsade väg 9 för att komma in på Kåsebergavägen.

Första stopp var hamnen i Kåseberga. Vi kom ner om backen och inte en enda bil på parkeringen. Så skönt, vi hade hela hamnen för oss själva. Vi gick förbi byggnaderna och längst bort till bunkern för att få så bra plats som möjligt.  På plats fanns redan rapportör nr 1 i Skåne, Sven Splittorff.

Ljuvliga Kåseberga!

Gjusar för hela slanten!

Lasse tar ett snack med Sven Splittorff!

Solen börjar ta sig igenom molnen!

Vi fick god hjälp emellanåt av Sven. Han ser allt, precis allt, som drar förbi ute på havet.

Ejderstrecken kom i jämn ström, tidigt tyckte vi, men när vädret är så inbjudande så är väl resan norrut inget att vänta på.

Ejderstreck, foto Jan-Olof.

Årets första sädesärla, för de flesta av oss, gled in för landning precis vid bunkern. Vilken härlig känsla att få hälsa honom välkommen tillbaka till oss. Framför oss hade vi en skrattmås som långa stunder stod nästan helt stilla i blåsten och hade uppvisning på hur man fångar fisk.

Skrattmås, foto Sven-Åke.

I vattnet låg gravänder, gräsänder, bläsänder mm.  Fyra strandskator flög snabbt förbi på sin väg norrut. Någon storlom också.

När somliga njuter av att skåda fågel så får andra slita!

När vi var nöjda här vid bunkern gick vi till bilarna och plockade fram vårt efterlängtade fika. Klockan hade kommit till 09.00 och suget var stort.

Än så länge stängt men nästa vecka drar det igång!

Efter Kåseberga var det eftersök på kornsparvarna vid Hammar. Vi var ganska säkra på att de var på plats eftersom de varit rapporterade tidigare i veckan. Efter vi parkerat på den vanliga platsen tog vi markvägen över kullen och var strax på plats.

Visst är det vår!

Vi hittade dem med en gång, tack vare Lasse. Det var bara att ställa ner tuberna och genom dessa beundra de små rackarna.

Kornsparv i kikaren!

En kornsparv visade upp sig för Lasse!, foto Lasse

De höll sig på lite avstånd, inte så konstigt. Här kommer 15 stora skuggor längs kanten på åkern och bara ställer sig att ”glo”. Vem har inte rätt att vara försiktig.

Skådare på promenad.

Lars-Olof gav sig ut på åkern för att få dem att lyfta men sparvhöken hann före. Sparvhöken kom bakom Lars-Olof, han såg den inte, men det gjorde kornsparvarna som flög upp i ett träd och satte sig. Detta gjorde att vi kunde räkna dem, ca 60st.

Vad är mera skånskt än en allé av pil! Spiddekaga, Måns Zelmerlöw och Hasse Andersson möjligtvis.

Här har säkert legat en trädgård en gång i tiden!

Efter detta körde vi bara en kort bit bort till Ingelstorps ängar. På långt avstånd fick vi se bläsgås, större strandpipare mm. Vi hade hört mycket lärka vid kornsparven men inget mot vad vi fick höra här. Överallt fanns det sånglärkor. De for upp och ner och sjöng allt vad de orkade. Snacka om vårkänslor!

Här hade vi större strandpipare i kikaren!

Nu väntade Fyledalen på oss. Kl var ca 10.30 och nu var det väl dags för lite rovfåglar? Vi kom dit, parkerade och ställde oss att vänta. Vi hade nog bara stått där 15 min när det plötsligt kommer en kungsörn glidandes över krönet. Jubel bland skådarna. Några sekunder senare kommer nästa kungsörn…………ännu mera jubel. Den första flyger en bit bort, vilket visar sig vara honan, sätter sig på en stolpe och strax efter kommer hanen och framför våra ögon ”parar” sig de här två. Det var över på några sekunder men så fantastiskt att få se detta.

Kungsörn i balans- och kärleksakt, foto Jan-Olof.

Båda flyger tillbaks till där de kom ifrån och honan går ner bland träden där de förmodligen har ett bo. Vi får hoppas att det är så och även hoppas på att alla oförsiktiga skådare håller tassarna borta från detta bo. Här behövs skärpning! Vi vill inte att våra kungsörnar försvinner.

Medan vi står kvar i backen kommer tranan, sen kommer 7 mindre sångsvan och sen kommer en stor flock ringduvor mm

Hela tiden var det väldigt njutbart. Vädret var lugnt och skönt.

Nu har klockan kommit till 12.00 och vi har fikat för andra gången. Här bestämmer sig några för att avbryta och åka hem medan undertecknad bestämt sig för Simrishamn, Haväng och Friseboda. När de andra fick höra om detta ville de hänga med och iväg bar det med nästan alla i gruppen.

Vi körde till Simrishamn, åkte in i stan och stannade i hamnen vid kiosken. I hamnen låg en alfågel på bästa möjliga plats. Han flyttade sig lite när vi kom men inte längre bort utan vi alla kunde få kanonbilder av honom.

Alfågel, foto Sven-Åke!

Vad glor ni på? Tycks denna gråtrut tänka.

Här kommer hamnvakten i Simrishamn! Hit men inte längre!

Efter detta drog vi uppåt på ostsidan. Vi tog svängen inom Haväng och Knäbäcksdösen i hopp om snösparv. Detta lyckades inte men däremot fick njuta av en ryttlande fjällvråk precis bredvid vägen. Tjusigt!

Fjällvråk vid Knäbäcksdösen.

Samma fjällvråk.

Vi körde förbi Flodahusdammen och visade alla var de skulle befinna sig till våren när de vill lyssna på sommargylling. Hemska tanke……..snart är vi där!

Ut på stora vägen och mot Friseboda. Skulle vi få se vad vi hade på önskelistan? Visst blev det så.

Här har vi hittat sjöorre och svärta.

Först när vi kom ut till plattformen så tyckte vi att havet rörde sig lite väl mycket. Inte skulle vi hitta något när allting gungade. Men bara efter en liten stund så fixerade vi oss på flockar av sjöorre och svärta, en ynka svarthakedopping och som kronan på verket fick vi även se en storlom. Han låg ganska nära så vi studerade honom ingående. Här stod vi nog en timme och den gick så himla fort.

När vi gick tillbaks mot bilarna kom det en flock stjärtmes och klängde i träden längs bäcken.

Vid bilen delade vi på kaffe och frukt som vi hade med oss. Någras matsäckar var slut för länge sen. Nu skulle vi vända hemåt, klockan hade hunnit till 15.00, och det gjorde vi via Pulken och tranorna.

Denna trevliga lokal som mer än de flesta påminner om att våren verkligen är på väg. Där var inte många tranor men medan vi står där och skådar kommer det hela tiden in småflockar som landar på åkern. Om några veckor är det väl flera tusen på plats.

Ännu ett härligt vårtecken! Tranor på väg ner i Pulken.

Här skiljs vi åt, nu skall vi hem och smälta dagen. Tror de flesta av oss sov gott på natten.

Margareta

Artlista

Knölsvan   Mindre sångsvan  Bläsgås  Grågås  Gravand  Bläsand  Snatterand  Kricka

Gräsand  Ejder  Alfågel  Sjöorre  Svärta Knipa  Storlom  Svarthakedopping Storskarv  Gråhäger

Röd Glada  Havsörn  Sparvhök  Ormvråk  Fjällvråk  Kungsörn  Tornfalk  Pilgrimsfalk  Sothöna Trana

Strandskata Större strandpipare  Tofsvipa  Skrattmås  Fiskmås  Gråtrut  Havstrut  Ringduva  Sånglärka

Sädesärla  Koltrast  Stjärtmes Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Skata  Kaja  Råka  Kråka  Korp

Stare  Kornsparv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är brukligt att tillställningen Ringsjön runt körs på 2 hjul men lördagen den 14 februari ändrade Gjusarna på denna tradition och körde Ringsjön runt på 4 hjul. Det blev varmare, torrare och ingen vindpåverkan. Skönt.

Vad fick vi då se? Fjällvråk? Kungsfiskare? Strömstare? Mittbena? Häng med så får ni svaret.

Vi samlades på ICA:s parkering i Hörby och vi kunde glatt räkna in 17 gjusar. Vilket gäng! Vi startade dagen med roliga historier och den eviga gåtan om varför kvinnor är bättre bilförare än män? Knäck den!

Vi körde först, via E:22an till dammen vid Snogeröd/Finnhultsviken. Där väntade ytterligare 3 gjusar på oss.

Alla fick plats!

Efter att alla bilar kommit innanför stängslet på parkeringen tog vi våra kikare och tuber och vandrade den korta biten bort till dammen. Först hann vi beundra 3 överflygande hägrar och några glador.

Hann bara ta bild när hägern nästan var förbi.

Vi såg på långt håll att det låg svan i dammen men strax innan vi var framme lyfte de och drog ljudligt iväg. Utan tvekan sångsvan.

De här ville inte bli beundrade av oss.

Kvar i dammen låg knölsvanen tillsammans med gräsänder och sothöns. Ringsjön som öppnade sig bakom dammen bjöd på lite av varje. Vattnet krusade sig men inte mer än att vi såg vad som låg där. Det blåste aningens, var mulet och 1 plusgrad. Behagligt m a o.

Hägern hukade sig långt borta vid strandkanten.

Denna lokal bjöd inte på så mycket fågel, det är ju ännu tidigt på året, men vi fick i alla fall se årets första gravand. Även björktrast, häger, knipa, vigg, sångsvan, knölsvan.

Efter en stund här var vi klara att dra vidare. Vi gick tillbaks och precis när vi skulle hoppa in i bilarna kom dagens första havsörn och strax därpå var det någon som fick se sparvhöken komma flygandes och runda granarna i hög hastighet. Han skrämde iväg en flock småfåglar. Tror han gick miste om frukosten.

Vi bestämde oss för Sjöholmens badplats med en promenad bort till bron över Rönne å, med hopp om att få se kungsfiskaren.

Vi körde genom rondellen i Snogeröd mot Eslöv och precis när vi passerat den första stora gården på höger sida tog vi till höger in på en mindre väg. Vi körde genom Stehags kyrkby och tog vägen mot Sjöholmen.

Framme vid Sjöholmen lämnade vi våra bilar på parkeringen och gick mellan stugorna bort till bron, längs ”stora” vägen. Vi hamnade i lite smågrupper. Vi som gick sist fick se kungsfågel och grönsiska i granarna längs vägen.

Kungsfågel i svåra ljusförhållanden.

Här får vi leka tittut! Ser ni mig?

De som först kom fram till bron fick se kungsfiskaren omgående. De ropade tillbaks till oss andra och vi skyndade oss fram till bron. Skulle vi också ha tur och få se den lille krabaten? Vi väntade spänt medan vi lyssnade till domherren i bakgrunden och studerade storskraken i sjön. Och sååå……….kom kungsfiskaren och i två ex! Jubel och glada miner över hela gänget. Kungsfiskaren flög snabbt, mycket snabbt och innan de var framme vid bron tvärvände de och drog in i buskagen på höger sida. Sen höll de sig gömda där. Kan de ha sett gänget på bron? När vi var nöjda drog vi oss tillbaks mot bilarna. Talgoxarna sjöng allt vad de orkade och nötväckan hängde på så gott den kunde.

Snart är det vår!

Vi tog våra ryggsäckar och gick bort till badplatsen. Här blåste det kallt, riktigt kallt. Men vi var väl påpälsade och klarade oss hyggligt i kylan. Några sökte lä och det var nog förståndigt. Lars-Olof hittade tre hanar salskrake i sjön som fick vår uppmärksamhet, utan överdrift kan vi väl kalla dem näpna.

Några sökte lä.

Andra valde snålblåsten.

Gert-Åke njöt i fulla drag.

Snart är isen borta.

Gjusarna tittar på salskrake.

Efter fikat bestämde vi oss för Ry i Hänninge. En lokal som Lars H känner väl till. Vi lämnade Sjöholmen och körde mot Ormanäs. Precis när vi passerade över den berömda bron, kungsfiskarbron, hade några turen att se varfågeln som satt i toppen på ett buskage.

Nu körde vi på vägar som i varje fall undertecknad aldrig någonsin kört på. Intressant och lärorikt. Så många fina skådarpärlor vi har i vårt mellanskåne. Efter sväng hit och sväng dit, backe upp och backe ner var vi framme. Precis innan vi nådde platsen för vår skådning fick vi se en flock gäss på höger sida. Bläs-, grå- och sädgäss var det i denna samling. De lyfte och drog ut på öppnare fält så vi fick chansen se dem en gång till, genom tuberna denna gång.

Här skådas det gås, fjällvråk. örn i Ry.

Här var inte så mycket fågel som väntat. Tidigare har det varit stora översvämningar men vattnet hade nu sjunkit undan och de flesta av fåglarna dragit vidare. Å andra sidan var det inte bara sjöfågel vi ville se. När vi stått där en stund och nästan var på väg igen kom det en fjällvråk flygandes mot oss. Tyvärr valde han att landa i en grantopp en bra bit bort men vi fick i alla fall en fin obs på honom. Strax därefter kom dagens andra havsörn och sekunderna senare den tredje. Som brukligt är skrämde havsörnen upp gässen som gick på fälten. Bara detta är ett fint skådespel.

Kan ni ana fjällvråken i granens topp. Bilden är tagen på mycket långt avstånd.

Havsörn nr 2.

Havsörn nr 2 och nr 3.

Nu hade klockan kommit till 11.30. En del valde att bryta här medan vi andra var sugna på lite fågel till. Strömstare hade inte varit dumt att få på dagens lista. Flemming berättade att han och Christina sett den flera gånger vid bron vid Gunnarödsgården som ligger strax efter Stockamöllan när man kommer söderifrån. Det har varit för mycket vatten på den vanliga platsen i Stockamöllan, där har den ännu inte synts till.

Skulle vi försöka? Sagt och gjort. Vi körde vidare på småvägar och kom till sist ut på 13 vid Munkarp. Vi tog vänster, körde genom Stockamöllan och tog till höger precis efter Gunnarödsgården. På den grusvägen tog vi sedan höger i ett litet trevägskors och parkerade på angiven plats när vi kört över bäcken. Det första vi hörde när vi kommit ur bilarna var spillkråkan. Oj, oj det haglade lite mer ovanliga fåglar över oss idag. Trevligt! Skulle vi nu ha turen att få strömstaren också? Vi tittade lite i bäcken vid parkeringen, då passade spillkråkan på att flyga iväg. Vi tog sedan grusvägen upp för en liten backe. Flemming hade tipsat oss om att strömstaren brukade vara vid bron som vi skulle komma fram till. Och precis som tidigare idag……….de som höll sig framme fick med en gång se strömstaren stå och knixa på en sten. Vi andra, lite senfärdiga, sprang upp om backen och hade tur även vi. Tack för det! Här hängde 12 gjusar över broräcket och njöt av denna fina fågel. Dagen var till ända och  tveklöst en succé! Fjällvråk, kungsfiskare, varfågel, kungsfågel och som kronan på verket strömstare på slutet. Vad mer att önska denna Alla Hjärtans Dag?

Margareta

Artlista

Knölsvan    Sångsvan   Sädgås   Bläsgås   Grågås   Kanadagås   Gravand   Bläsand

Gräsand   Vigg   Knipa   Salskrake   Storskrake   Storskarv   Gråhäger   Röd glada

Havsörn   Ormvråk   Fjällvråk   Fiskmås   Gråtrut   Kungsfiskare   Spillkråka

Strömstare   Gärdsmyg   Rödhake   Koltrast   Björktrast   Kungsfågel   Entita

Blåmes   Talgoxe   Nötväcka   Varfågel   Skata   Kaja   Råka   Kråka   Grönsiska

Domherre   Gulsparv  Sothöna

 

 

 

Vilken tur vi hade med vädret! Vi fick en underbar dag vid Gäddängen! Nedan följer några bilder från dagens trevliga tillställning.

Samling kl 09:30.

Olle, holkansvarig, informerade oss om vad som komma skulle.

Det blev rusning direkt!

Åke har klättrat högt för att fixa med flugsnapparens holk.

Så här lugnt var det innan vi tog över grillplatsen.

Jaha, en flugsnappare som byggt ovanpå talgoxens bo. Fy!

Jord var det i flera holkar. Expertisen säger att det är mossan som förmultnat.

Så här såg det ut i en holk.

Monica o Hans var jätteflitiga, precis som alla andra.

Här var en holk med gömda ägg. Flugsnapparen igen?

Lite översvämningar här och där.

Kallt om fötterna.

Nu närmar vi oss slutet.

Vacker isskulptur.

Här är en man som drömmer sig bort till den värmen han just kom ifrån. Men vad är Thailand mot Gäddängen?

Två flitiga herrar med bestämda steg mot grillplatsen.

Här vankas det gott!

Lennart stod för grillningen.

Semlor i långa banor.

Här är Gjusegänget som jobbade för småfåglarna.

Olle tackar alla för en fin insats.

Visst är det härligt att vara Gjuse med sådana arbetskamrater!

Lördagen 24 januari var det dags för vår Örndag i Tosteberga. Denna exkursion brukar vara en av höjdarna under året. Under förutsättning att det är kallt, snö och rejält med minusgrader förstås. Som vi alla upplever har vi den mildaste vintern på länge, än så länge i alla fall. Det återspeglades så klart på örnresultatet.

Vi startade kl 07.30 från Hörby. 19 deltagare hade stigit upp i mörkret för att få vara med om denna fm. Det var fortfarande skymning när vi drog iväg i våra bilar och bara någon minusgrad.

Först gjorde vi ett stopp vid Landön. Ett kallt, kyligt Landön. Det blåste friskt redan när vi kom och bara på den stund vi var där kände vi hur vinden ökade. I havet låg en flock storskarvar, hanar och honor.

Oj vad det gungar idag! Storskrake herr och fru.

Storskrake.

En och annan knipa, sångsvan, skäggdopping fick vi också se. Även havsörnen visade upp sig, två olika individer. Där vi stod vid Landön hade vi Tosteberga på andra sidan vattnet så det var säkert Tostebergaörnar vi såg.

När vi var klara med Landön körde vi vidare mot Tosteberga. Lite glador och ormvråkar var uppe och flög. Några hade turen att få se rapphöns. Det är vi minsann inte bortskämda med. På en åker stod ett gäng sädgäss.

Vi kom fram till Tosteberga. Tror ni det blåste? Jajamen, rejält. Vi sökte lä på ena sidan huset för att kunna få dricka vårt fika i något så när lugn miljö. Vinden var bitande kall. Fingrarna blev iskalla och stela så fort de kom utanför vantarna.

Fikadags! Flera nya medlemmar var med, trevligt!

Örnar såg vi men inte var de många. De var uppe och flög emellanåt som för att visa upp sin pampighet.

Denne örn hukade längst ut på stenarna, brrr.

Några av oss gick bort till den lilla viken, strax före bodarna, där det brukar ligga massor av salskrake. Idag lyste de med sin frånvaro. Några få låg och flöt tillsammans med gräsänder. Skulle varit roligt att veta vart fåglarna tar vägen när det blåser kraftigt. Går de ut och lägger sig på havet?

Dessa söta kajor väntade nog på bättre väder.

När vi stod här och huttrade bestämde vi oss för att låta fläckdrillsnäppan vara i fred. Någon hade varit där dagen före och fått vänta i flera timmar innan den visade sig. Sååå angelägna var vi i inte detta väder. Ett par timmar längst ut på spetsen vid Hammaren hade nog lämnat efter sig både  förfrusna tår och fingrar.

Efter Tosteberga drog en del av gänget mot Äspet i Åhus. Andra avbröt vid Tosteberga och drog mot andra mål.

Äspet gav inte någon större utdelning då det faktiskt var fruset på vattnet. En flock snösparv var det mest spännande på denna plats. Inte fy skam, de är både söta och näpna. Här avbröts dagens exkursion och kl närmade sig 12-slaget.

Artlistan kom upp i 32.