Söndagen, 22 juni, var det åter dags för exkursion i föreningen. Vi var inte många gjusar som vaknat tidigt denna härliga morgon. 6st kunde vi räkna in i de två bilar som gav sig iväg mot Klagshamns udde, vilket var vårt första stopp för dagen.

Vi samlades först i Hörby vid ICA, 2st i samma bil! Sen mötte vi bil nr 2 vid Shell i Gårdstånga, 4st i denna bil! Först lite planeringssnack……..vi hade lite gråsparvar som flög runt våra fötter………..undrar om de också firat midsommar? Sen hörde vi en fågel i busken bakom som snarkade…..jo, det lät så. Den mest vane av oss, Lars-Olof, bestämde direkt näktergal. Efter en stund började han knäppa och sjunga och då kunde vi andra också artbestämma.

Gråsparv……, jag är nyvaken!

Vi var framme i Klagshamn ungefär kl 07.30. Solen sken men hade konkurrens av moln både tunga med regn och lite mer skyiga. Det var ca 15 grader och en vind som var uppfriskande. Med andra ord en jättefin morgon.

Vi parkerade i vår vanliga ficka och traskade ut till tornet för att se vad det bjöds på idag. Det första vi observerade var tornseglare, mängder av tornseglare. En bit bort flög de omkring som en hel flugsvärm. De andra svalorna, ladu-, hus- fanns också på plats. Och göken förstås, det var nog det första lätet för dagen. Vi inte bara hörde utan såg honom också, ett flertal gånger.

Vi skådade av viken, tärnor, måsar och trutar av alla de slag fanns på plats. I dammen snett bakom oss hördes en flitig rörsångare nästan hela tiden. Brun kärrhökshane kom också flygandes. När vi står där, lyssnar och spanar kommer det plötsligt 5 skäggmesar flygandes. Modell yngre. Oj, vad söta de är! Att det var den yngre generationen både såg och förstod vi då de inte dök ner i vassen som de äldre brukar göra. Här satte de sig synligt, förvisso for de fram och tillbaka men vi fick se dem ordentligt.

Skäggmes, foto Göran

Skäggmes, foto Göran

Skrattmås

Fisktärna spanar ut över havet

Efter 1,5 timme här bestämde vi oss för att dra vidare.

Ungar till hussvala

Vi var inte särskilt sugna på Bunkeflo strandängar utan valde att åka till Foteviken. Men först en fika vid bilarna. När vi står där och njuter av kaffet plingar larmet hos Joakim och Lars-Olof. En rödvingad vadarsvala vid Vellinge ängar. Ingen tvekan om vart vi vände bilarna, Foteviken fick vänta.

Vi hade 19 min väg dit. Vi hoppades verkligen att den skulle rasta en god stund. Nytt kryss för alla utom Lars-Olof. Vi kom nästan rätt direkt, körde efter gps:n i Joakims telefon. Kom först lite fel, in på en fabriksgård, ut igen och in på den rätta vägen. Vi kom dit som bil nr 3 och 4 och när vi körde därifrån stod det väl 20 bilar på plats. Fågelskådning är härligt!

Vi traskade ut till den plats varifrån fågeln var utlarmad. De som fanns på plats pekade generöst och visade var den stod. Jaaa, där stod den ju! Häftigt! Vi beundrade, fotograferade, skämtade och mådde sådär riktigt bra som man gör när man når målet. Skämtet handlade bl a om att det var dags att fira igen! Nytt kryss för gjusarna på exkursion! Tårta och kaffe på ett fik någonstans väntade oss.

Här på samma plats fanns skärfläckor, strandskator, sånglärkor, rödbenor mm

Vackert träd med mycket historia

Här är gjusarna på väg

Kan det se bättre ut?

RÖDVINGAD VADARSVALA, foto Joakim

Vår förbindelse till Europa

 

Joakim hade svårt att lämna vadarsvalan

Fågelskådare på kö

Efter knappt 1 tim drog vi oss från vadarsvalan mötandes folk som ivrigt frågade om den stod kvar.

Nu blev det Foteviken! Vi körde runt den vik vi stått vid och ”landade” på andra sidan. Först körde vi till vägens ände för att se om jaktfalken fanns kvar som Lars-Olof och Lasse sett för någon dag sedan. Men nej, den var borta.

Tänk att vi överlevde midsommar

Vi parkerade på tillåten plats för att gå ut till gröna jaktstugan. Härifrån kunde vi nu på motsatta sidan se alla skådarna som tittade på vadarsvalan.

Jaktstuga? Ja, den kallas så

Sädesärla på jaktstugans ”tak”

Sommar

Här stod vi

På denna plats fick vi se mycket fågel, prutgås, bläsand, gravand, gluttsnäppa, rödbena, tofsvipa, st strandpipare mm. Svalorna drog tätt över våra huvuden. De hade motvind när de skulle in över land och orkade inte riktigt lyfta.

Ladusvala i motvind

Bara en lokal till och sen fika. Denna gång var det Skanörs soptipp vi besökte, här skulle vi leta upp den svarthakade buskskvättan. Här blev det nit. Det mesta vi såg var starar som samlade sig i flockar. De flög fram och tillbaka och landade oftast hos korna innanför stängslet.

Nu drog vi till Annas Bageri i Ljunghusen. Mmm, vad det smakade gott med god bakelse och kaffe. Belöning för att vi steg upp kl 04.30 i morse och hade turen få se en ny art. Här gick vi igenom dagens artlista och något häpna konstaterade vi att vi sett inte mindre än 60 arter på dessa timmar.

Sol, bakelse och trevlig samvaro, kan man önska mer?

När vi suttit på uteserveringen en god stund skulle vi börja dra oss mot norr igen. Husie mosse stod på tur för besök. Men här behagade de mörka molnen släppa ifrån sig rejält med väta så vi avbröt helt enkelt exkursionen och drog hemåt.

Kl hade kommit till 13.00 och vi var mycket nöjda för att inte säga jättenöjda med dagen.

Margareta

Artlista

Knölsvan  Grågås  Vitkindad gås  Prutgås  Gravand  Bläsand  Kricka  Gräsand  Skedand  Ejder  Knipa

Fasan  Storskarv  Gråhäger  Röd glada  Brun kärrhök  Tornfalk  Sothöna Strandskata  Skärfläcka  St strandpipare

Tofsvipa  Rödbena  Gluttsnäppa  Skrattmås  Fiskmås  Gråtrut  Havstrut  Skräntärna  Kentsk tärna  Fisktärna  Småtärna

Tamduva  Ringduva  Gök  Tornseglare  Sånglärka  Backsvala  Ladusvala  Hussvala  Sädesärla  Näktergal  Rödstjärt

Koltrast  Björktrast  Rörsångare  Törnsångare  Svarthätta  Gransångare  Lövsångare  Skäggmes

Skata  Kaja  Råka  Kråka  Stare  Gråsparv  Grönfink  Hämpling  Sävsparv

RÖDVINGAD VADARSVALA

 

 

 

 

 

 

Söndagen den 8 juni blev ytterligare en pärla att fästa i vårt långa pärlband av exkursioner. Vi besökte Flodahusdammen, Knäbäcksdösen, Kiviks kapell (nej, inte för mässans skull) Björket i Kivik, Vårhallarna och Bäckhalladalen.

Vi började vid Flodahusdammen. Vi var framme ca 06.00, efter 1 timmes bilkörning från Hörby. Solen sken från en klar himmel och det kändes redan nu att det kom att bli en varm dag. Skönt.

Trädet var grönare och godare än gräset! Han slutade äta när kameran kom fram?!

Vi hade inte mer än precis kommit ur bilarna så hörde vi sommargyllingens flöjtande. Bara sporadiskt men ändå. Medan vi stod där och lyssnade kom vi fram till att det var flera individer men på olika platser.

Vi valde mellan att vänta på att få se den härligt gula fågeln flyga förbi eller gå tillbaks längs vägen vi kom ifrån för att kanske få se och höra brandkronad kungsfågel. Den hade hörts och setts dagen innan så inget var omöjligt. Höra den, det fick vi, och se ………..ja, om man nöjer sig med att se den fara fram och tillbaka i högt tempo högst uppe mellan grantopparna. Tror vi lyssnade och letade nästan 1 timme innan vi var nöjda. Men det vi faktiskt fick se var några svartmes vilket var oväntat. Mycket trevligt!

Inte bara sommargyllingen som är gul.

Vi gick tillbaks mot bilarna och fortsatte bort mot Knäbäcksdösen. Här övergick vi, första stunden, till att bli fikagänget. Mm, vad det smakade gott där vi satt i solskenet och njöt.

Efter fikat gick vi upp mot backen för att söka fältpiplärka och det tog inte lång stund förrän Lars-Olof och Lasse hade den i tuben. Serverat för oss andra när vi kom fram. Här stod vi också en god stund och tittade på trädlärka, stenskvätta, törnskata och lyssnade till en härmsångare som ljudligt talade om att han satt i trädet bakom oss. Vi fick en riktigt bra obs inte minst på hans vackra näbb som han lyfte mot skyn när han sjöng.

Härlig härmsångare, foto Lasse Lundqvist

Utsikt från från fältpiplärkans backe.

Törnskata, foto Lasse Lundqvist

Vi fick även höra gröngöling på denna plats.

Hämpling hona, foto Håkan Almgren

Ner till bilarna och iväg, nu skulle vi leta svarthakad buskskvätta. Helt otroligt, vi behövde inte leta, han satt precis på den plats Lasse berättat om. Kändes som ett uppdukat smörgåsbord.

Svarthakad buskskvätta, foto Lasse Lundqvist

Efter fotografering av herr och fru buskskvätta vände vi blickarna mot havet. Vilket väder vi hade!

Ute på revet stod ett antal kentsk tärna tillsammans med skrattmås. På stenarna framför hade par honor småskrake slagit sig ner i solskenet. De såg ut att trivas lika bra som vi. Angenämt med kentsk tärna, årskryss för några av oss. Backsvalorna for runt huvudena på oss, trevligt som omväxling till de andra två arterna vi oftast ser.

Kiviks strand.

Ladusvala över vatten, foto Håkan Almgren.

Listan fylls på med kryss.

Efter denna trevliga stund vände vi bilarna mot äppelodlingarna i Björket i Kivik. Här hade vi gulhämpling på önskelistan. Vi hann bara ur bilarna så säger Lars-Olof skämtsamt, vi hörde den genom bilrutan så vi kan köra igen. Men inte gjorde vi det, vi andra skulle naturligtvis också få chansen. Och det fick vi. Det gnisslades både här och där, det var gulhämplingen alltså. Tror inte vi stått där mer än ett par minuter så kommer en vacker gul hane och sätter sig i ett stort träd en bit bort. Han flög iväg och strax därefter kom honan.

Gulhämpling, foto Håkan.

Gulhämpling, foto Håkan

Gulhämpling, foto Håkan

Gulhämpling, foto Håkan

Vi strosade runt lite och någon upptäcker att en entita hade sitt bo i en av de gamla stammarna. Han hördes tydligt varnande och vi höll oss på lite avstånd för att kanske få se när han återkom. Trägen vinner. Resultatet ser ni nedan.

Entita med mat åt ungarna, foto Håkan

Entita, foto Lasse Lundqvist

Entita, foto Håkan

Nu på väg in i boet, foto Håkan

Rödstjärt och st hackspett kunde vi utöka listan med.

Nytt odlingssätt? Eller smart affärsidé?

Nu var det dags att dra vidare. Denna gång var det rosenfink vid Vårhallarna som lockade. Men först fikapaus när vi kom dit. Det känns som några minuter när man skriver men i verkligheten handlar det ju faktiskt om några timmar. Hur som helst slog vi oss ner på bänkarna. Kanske vi skulle få höra rosenfinken från den plats där vi satt. Men nej, så blev det inte.

Medan vi satt där fick vi i alla fall höra en törnskata som varnade hela tiden. Flög upp och ner och visade tydlig oro.

Efter pausen och ingen rosenfink bestämde vi att vi skulle köra tillbaks en liten bit och lyssna på andra sidan vägen. Tror det stod brandövningsfält på skylten. Här stod vi en god stund. Ingen rosenfink men väl törnsångare, törnskata, kärrsångare och bivråk. Bivråken kom flygandes från inlandet, närmade sig oss framifrån så vi kunde inte säkert artbestämma förrän han vände sig i flykten. Då såg vi att det var en bivråk med ”trasiga” vingar. Han gjorde en lov runt oss och försvann mot havet för att strax därpå komma tillbaks och försvinna in mot land igen.

Bivråk, foto Håkan

Eftersom vi inte heller hörde rosenfink på denna plats ville vi ge det en chans till. Vi drog mot Bäckhalladalen. Vi kom nog in på fel väg men lyckades ändå att nå platsen om än från baksidan. Vi gick genom skogen och kom fram till den parkeringsplats vi egentligen skulle kommit till. Härifrån fortsatte vi vår vandring, för att kanske finna rosenfinken. Kan nog summera den här vandringen i efterhand med att vi fick se mycket, väldigt mycket men ingen rosenfink.

Vacker fjäril.

Ännu vackrare med gul bakgrund.

Nätfjäril, foto Lasse Lundqvist

Vi fortsatte gå och gå och gå och gå………….till sist visste vi inte riktigt var vi var. Gå tillbaks? Nä, vi är snart framme sa någon. Vi fortsatte att gå och gå och gå………..framme? Nä……..bara att fortsätta. Vi gick över ängar, genom sly, över stock och sten, hoppade över gropar, kröp mellan stängseltrådar, fann en unik och absolut inte nåbar rastplats högst upp på en gammal bunker. Det doftade gudomligt av alla växter, mjuka som hårda, på ett ställe kunde vi förvänta oss en älg bakom busken så stark var doften. Fåglar? Nä såg vi inga men en hel del fjärilar. Och mycket blommor.

 

Här pekar Kerstin ut riktningen från bunkerns topp.

Inga sura miner här inte, foto Lasse Lundqvist

Fin utsikt över Östersjön.

Leif hjälper oss över en grop.

Ett….

tu…..

tre…..och så vacker blev jag.

Så småningom landade vi på lerduveskyttebanan! Snacka om att gå fel. Kanske fel att säga fel, vi tog oss helt enkelt fram där det gick att ta sig fram, valen var inte så många. Stackars Lars-Olof som hade bara ben.

 

Syns var vi hamnade.

Härifrån kommer lerduvorna som ur en kanon.

Ut på stora vägen en bit norr om Vårhallarna och en promenad söderut för att nå vägen vi kört in på. Ingvar och Gert-Åke först sen Lasse och Kerstin och hör och häpna…..de två sistnämnda fick höra rosenfinken. Snacka om tur! Sist kom Leif, Joakim, Lars-Olof och undertecknad.

Vi är på väg……….minsann!

Här var inga bekymmer, rofyllt.

Fläder längs vägen.

Vi gick och gick och till sist hör vi någon ropa, jag ser lommen. Vadå lommen? Vi är ju mitt ute i skogen! Solsting måste denna person blivit drabbad av!

Här står lommen en bra bit bort.

Jodå, han hade sett lommen. Våran bil! LOM 871. Vilken angenäm känsla men än ropade vi inte hej. Vi skulle ner från denna topp och ta oss igenom ännu mera sly. Men till slut så…………

Kerstin o Joakim jämför kartor. Var gick vi?

Vackra stenhällar, 500 miljoner år.

Vi döpte helt enkelt denna vandring på 1,5 tim till Linnérundan på Österlen! En upplevelse utöver det vanliga! Och en vacker runda. Hade vi inte letat oss fram hade vi säkert njutit ännu mer av allt vi såg.

Lars-Olof undrar………..var blev det fel?

Tackar för denna trevliga dag som blev lite längre än tänkt och mycket ovanligare än alla andra.

Margareta

Artlista

Knölsvan  Grågås  Gravand  Gräsand  Ejder  Knipa  Småskrake  Storskrake

Fasan  Smådopping  Storskarv

Bivråk  Röd glada  Ormvråk

Tofsvipa

Skrattmås  Gråtrut  Havstrut  Kentsk tärna

Ringduva  Gök   Tornseglare  Gröngöling  St hackspett

Trädlärka  Sånglärka  Backsvala  Ladusvala  Hussvala  Fältpiplärka  Trädpiplärka  Sädesärla  Gärdsmyg  Järnsparv

Näktergal  Rödstjärt  Svarthakad buskskvätta  Stenskvätta  Koltrast  Björktrast  Taltrast

Gräshoppssångare Kärrsångare  Härmsångare  Ärtsångare  Törnsångare  Trädgårdssångare  Grönsångare  Gransångare  Lövsångare

Kungsfågel  Entita  Svartmes  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Trädkrypare

Sommargylling  Törnskata

Skata  Kaja  Råka  Kråka  Korp  Stare  Gråsparv  Pilfink  Gulhämpling  Grönfink

Hämpling  Rosenfink  Gulsparv

 

 

 

Nu har vi gjort en annorlunda aktivitet i föreningen.

Måndagen den 9 juni var vi ombedda att visa och berätta om fåglar för årskurs 7 från Frostaskolan i Hörby. 5 klasser kom ut till Gäddängen för en heldag. Det var träd, växter, småkryp fån sjöbotten, insekter och fåglar som stod på programmet.

Vi var 6 medlemmar som gjorde så gott vi kunde.

Vi träffades kl 09.00 för att möta eleverna när de kom och inte förrän ca 15.30 åkte vi hem.

Lärarna förbereder.

Vi väntar på eleverna.

Det var stekande sol och väldigt varmt. Framemot eftermiddagen började det blåsa lite från sjön och det var välkomna vindar.

Vi hade behövt vara fler med tanke på ungdomarna. Det var inte alltid så lätt att fånga deras intresse. Inte alla som bryr sig på det där med fåglar men de som ville lära sig något var duktiga till att ställa frågor och leta med kikaren.

Vi delade upp klasserna, halva klassen gick till plattformen och halva stannade vid första platsen. Vid plattformen var det Ewert, Olle och Richard som tog emot medan Suzanne, Leif och undertecknad tog emot på vår plats.

Skådande ungdomar.

Lunchpaus.

Hela dagen var en upplevelse i sig. Inte minst för oss vuxna.

Margareta

Kvällen den 5 juni samlades vi vid Gäddängen för avslutning på den mycket trevliga fågelkurs som Lars-Olof Nilsson och Lasse Lundqvist har hållit i under höst och vår.

Denna kväll skulle vi lyssna till fåglarna i deras riktiga miljö och se om vi kunde urskilja t ex en lövsångare från bofink, eller en ärtsångare från en grönsångare, eller en trädgårdssångare från en svarthätta osv.

Här gällde det att koppla på öronen ordentligt.

Det var solsken och kraftig blåst när vi samlades. Men inte värre än att vi kunde höra fåglarna ordentligt. Fåglar fanns det gått om. Björktrasten, gulsparven, bofinken, törnskatan, svartvit flugsnappare mötte oss redan på parkeringen. Björktrasten han knastrade på sitt vanliga sätt, gulsparven räknade hela tiden, bofinken och flugsnapparen sjöng och törnskatan upphävde sitt starkaste varningsläte. Det är mysigt i naturen.

Vi promenerade in i sakta mak mot plattformen. Vi lyssnade här och vi lyssnade där. Rödstjärten kunde vi höra, även trädgårdssångaren, staren, sädesärlan och törnsångaren. Göken var med oss vid flera tillfällen.

Så småningom kom vi fram till plattformen där vi alla fick plats. Tror vi var ca 15 pers.  Här kollade vi av vattnet och fick se snatterand, skedand, fisktärna, skäggdopping, häger, knölsvan, kricka mm.

När vi stod där så säger Kerstin eller om det var Mats att det sitter något som är grönt på ryggen. På andra sidan vattnet. Oj, spännande….grönt? En kungsfiskare minsann. Han flög från höger sida på Gäddängen och försvann in någonstans vid Gjuseboet. Efter en stund valde han att visa upp sig igen. Han flög i solskenet, vi fick se hans vackra skrud ordentligt, nu motsatt håll och försvann in på samma sida som vi stod på. Kryss för några!

Vi hade ett par gånger kommenterat över varför inte näktergalen hördes, han var nog bara inne i en vilopaus för strax före halv nio satte han igång. Denna sång kan man väl lyssna till hur mycket som helst?

När vi var nöjda gick vi bort till bordet vid grillplatsen för att inta vårt kvällsfika. Vinden hade lagt sig så vi fick en skön stund i väntan på nattskärran och morkullan i Bjävröd.

Dags för examen.

Men se, morkullan kunde inte vänta på oss utan han kom till oss i stället. Nästan rakt över våra huvuden kom han flygandes. Jaha, då var det bara nattskärran kvar att lyssna till.

Ca 21.00 körde vi mot Bjävröd. Vi parkerade våra bilar en bit in på vägen om ifall det skulle komma fler besökare. Men det blev bara vi.

Det tog inte lång stund förrän nattskärran hördes. Det lätet känner alla igen. Han surrade på för fullt, några ville komma närmre ljudet och gick en bit österut på vägen. Då passade han på att flyga en bit bort mot det håll där vi tidigare stått. Listigt va?

Här lyssnar vi ordentligt.

Vi gick tillbaks till ursprungsplatsen. Här visade och pekade vi, för den oinvigde, på vilken gren han brukar sitta. Grenen var tom nu. 5 sekunder senare, absolut inte mer, säger Agne…..det sitter en fågel på grenen. Just precis, nattskärran, där satt han. Snabbare än blixten hade han förflyttat sig till sin favoritgren. Tror det bara var Agne som han uppfatta att den kom. En kort stund, några minuter, kunde vi studera honom och Per-Uno tog en bild i mörkret. Som han skrev när han skickade över bilden: Tur vi vet vad det är som sitter där på grenen, bilden visar bara en knuta på en gren.

Här har alla blicken riktad mot nattskärran.

Denna bula är en nattskärra, foto Per-Uno

Denna trevliga kväll fick vi se och höra inte mindre än 58 arter vid Gäddängen och som ni förstår kom nattskärran i Bjävröd som nr 59!

Om eleverna fick godkänt blev aldrig klarlagt men att Lars-Olof och Lasse fick det råder inga tvivel om. Vi tackade för väl genomfört arbete med var sin påse god öl.

Margareta

Varför Öland alltid blir en upplevelse är inte svårt att ta in – landskapet, fåglarna som vi ser och inte ser, vitvingat utan gränser, en himmel som liksom inte vill ta slut – visst har vi roligt. Björnkram till er alla. Åke.

Så skrev poeten Gert-Åke, en i gänget som var med på Öland 22 – 25 maj.

Och visst fick vi, Ringsjöbygdens Fågelskådare, ännu en makalös resa till denna fantastiska ö.

Vackert väder alla dagarna, sånär som på en åskskur. Himlen och havet blå, rapsfälten gula och allt annat grönt. Jättevackert!

Och mästerfotografen Per-Uno bjuder välvilligt på sina bilder till detta referat.

Det var bestämt, ända sedan turen i höstas, att låta resan få en dag extra och låta den dagen ta oss ända upp till Långe Erik. Sagt och gjort.

Men……vi tar det från början, spänn fast bältena för nu kööööör viiiiii………………njuuuut av alla bilder!

 

Vi samlades, 15st gjusar, på vår vanliga plats vid caféet i Linderöd. 2st fanns redan på plats på Öland och 3st skulle ansluta under fredagen. Det var en fin morgon och alla var taggade till tusen. 5st hade inte varit med förut och var väldigt förväntansfulla inför våra 4 dagar på Öland.

Vi brukar alltid ta första stoppet vid Galtsjön men i år blev det bara en kort benstreckare där. Vi hade fått tips från en Blekingebo att även besöka Torhamns udde på vår resa och vi valde att göra det på resan upp. Udden ligger längst ut mot öster i Blekinge, ta av vid Jämjö och kör rakt söderut. Här blev det ett av de få missförstånden vad gäller vägbeskrivning under dessa 4 dagar. Vi i sista bilen hade uppmärksamheten på annat håll och missade vägen söderut. Tog bara några minuters omväg och vips var alla bilarna riktade mot samma håll igen. Väl framme vid udden var det kaffekorgarna som fick större uppmärksamhet än fåglarna. Alla hade ätit frukost tidigt och när klockan nu närmade sig 09.30 var suget efter kaffe på topp.

Första fikapausen på torsdagen, foto M

Det tog inte lång stund förrän vi ändå vände blickarna mot en fågel. Göken behagade sätta sig bara en liten bit bort på en ledning och han ”sjöng” duktigt för oss. Tuberna åkte fram och där stod vi alla och beundrade honom länge och väl. När den värsta hungern, både vad gäller gök och mat, var stillad började vi se oss omkring. Platsen såg precis lika trevlig ut som vi fått beskrivit för oss. Och nu började vi se fler fåglar………svalor, törnsångare, härmsångare, tärnor, skvättor osv osv

Törnsångare, foto Per-Uno

Vi började vår promenad runt udden och gjorde många stopp. Fåglar överallt. Vi hade vatten på höger sida och framför oss. Kustpipare, strandskator, kärrsnäppor mm. När vi står där och skådar in i viken så säger någon: ”Det sitter en havsörn ute i vattnet. Den sitter på en liten sten.” Alla vände tuberna mot den riktning som vederbörande pekade åt. Vi letade och letade, ingen mer än utroparen såg havsörnen. Ser ni inte? Nä, sa vi alla………….menar du ejderhonan som balanserar på den där stenen du pratade om. Va fan………….ja,ja. Den är ju brun i alla fall. Här hade vi nog resans första goda skratt, och det blev många till när man summerar så här i efterhand.

Alla letar havsörn, foto M

När vi fortsatte vår promenad uppfattade vi sången från en rosenfink, för många årets första. Vilken härligt läte. Nu skulle vi bara leta upp honom också, men han gäckade oss hela tiden, sång här och sång där, men ingen fågel. På något ställe stod vi alla och lyssnade och tittade mot samma träd men fågeln gick inte att upptäcka. Vi fick sätta vårt hopp till att få se den på Öland.

Promenaden fortsatte, sånglärkor sjöng hela tiden över våra huvuden, en och annan ängspiplärka såg och hörde vi också. Rödbenorna hade en fin uppvisning i flygkonst och gick ner bara en liten bit ifrån oss.

Lärkan drillar högt i skyn…….., foto Per-Uno

Denna runda tog ca 2 tim och vi sa alla att vi gärna gått där hela dagen. Ljuvligt…… soligt och varmt.

Stenskvätta som dansade på tråden, foto M

Men vi skulle vidare, in i bilarna och färden gick norrut. Härifrån körde vi den gamla vägen genom bl a Kristianopel och njöt av vacker natur innan vi återigen kom ut på E22 en bit söder om Kalmar.

Ett litet missförstånd till och sen var vi alla över på Öland. Med tanke på att vi var sex bilar i kö klarade vi det hela galant. Vi som körde sträckan för åttonde gången kunde ju alla rutiner men för de som var med första gången var det säkert inte alltid så lätt. Här kan vi berömma varandra med en klapp på axeln.

Nu följde vi traditionen, Beijers hamn skulle få sitt vanliga förstadagen besök. Mycket bilar på parkeringen…………….det ryktades om skedstork ute på ön.

Skylten talar för sig själv, foto M

Här gick vi vår vanliga runda, ut till havet först och sen tillbaks genom skogen. Vadare av olika slag gick vid strandkanten och vi hade långa och livliga diskussioner om vad vi såg. Solen lurade oss lite grand, var fågeln på ett håll blev det den kulören och vände den så blev det en annan kulör om än snarlik. Och vi som skådar vet ju att det är det där lilla som oftast är avgörande. I alla fall kom vi fram till småsnäppa, mosnäppa, kustpipare, skärfläcka, st strandpipare, gulärla, rödbena, fisktärna mm i mångfald. Storken hade gömt sig.

Unge herr tofsvipa, foto Per-Uno

Beijers hamn, foto M

Vacker slända. foto M

Den här rödbenan såg inte kry ut…..eller?, foto Per-Uno

Vacker äng vid den lilla sagostugan i skogen, foto M

Bofinken sjöng för full hals, foto Per-Uno

När vi kom tillbaks till bilarna tog vi en fikarast till. Vi behövde vara samlade och diskutera fortsättningen av dagen. Klockan hade redan hunnit till 16.00. Bestämt blev att vi drog till boendet i Grönhögen, lastade in och återvände till Mörbylånga där vi bokat bord på Pizzeria Linda. Även annan mat fanns att tillgå. Det var fin service, när beställningen gjordes nämndes bara antalet platser som behövdes men de hade tänkt till och möblerat om till ett långbord till oss. Stiligt! Och maten var riktigt god. Tror vi åt upp en hel skål vitkålssallad medan vi väntade på maten, vi var så hungriga!

Efter maten gjorde vi ett kort besök på Coop för att bättra på matsäcken inför morgondagen.

Därefter tog vi en tur bort till Mörbylånga sockerbruksdammar. Ligger alldeles i närheten, bakom centrum. När man klättrat upp i tornet får man vacker utsikt åt alla hållen. Här brukar vi få se en hel del fågel och det blev lika bra i år. Gråhakedopping, svarthakedopping, skedand och lite oväntat även brunand i par. Göken hördes hela tiden och över våra huvuden svischade tornseglarna fram och tillbaka. Och medan vi stod där i tornet passade brunandshanen på att lufta sina vingar flera varv runt oss. Finns bara tre ord, njutbart till tusen!

Nästa generation sothöna, foto M

Ölandsbron från tornet i Mörbylånga, foto M

Brunandshane har flyguppvisning, foto M

Tornseglare, foto M

Solnedgång i Ottenby, foto M

Efter detta besök bar det av hemåt. Klockan skulle ställas på 04.00 följande dag för färd till Långe Erik. Några tog en snabb runda ner om Ottenby bara för att få känslan av havet och atmosfären. Då fick vi se 22 strandskator samlade på en liten plätt. Konferens? Vi andades in en härlig frihetskänsla medan solen gick ner som en stor fin luftballong i havet.

 Vi hann med en kopp kaffe och genomgång av artlistan i vårt stora kök innan vi kröp till sängs.

Nej, jag glömde…….precis när vi kommit in på våra rum plingar gjuselarmet i telefonen. Lennart skulle hämta något i bilen och när han kommer runt hörnet till parkeringen hör han kornknarren i sädesfältet. Vilken överraskning!

Nästa morgon kl 05.00 satte vi oss i bilarna för vår dagslånga tur. Det blev en lång härlig minnesrik dag och klockan hann ända till 20.00 innan vi åter igen körde in på gården till vårt hus.

Soluppgång vid boendet i Grönhögen, foto M

O,j vad vi är morgonpigga!, foto M

Inte bara vi, ladusvalorna hade full koll på oss, foto M

Vädret visade sin allra bästa sida. Vindstilla, sol som sakta klättrade upp på himlavalvet och lagom grader. Bättre kan det inte bli. Vi körde västsidan upp. Raka spåret genom Degerhamn, utanför Mörbylånga, utanför Färjestaden, i kanten på Borgholm och snart var vi uppe vid det första stoppet.

Lilla Horns löväng var målet, så nära ett paradis man kan komma. Det ligger där Öland är som smalast precis innanför Jordhamn. Vi tog västerut en liten bit efter sista infarten till Sandvik. Här skulle vi skåda flugsnappare, helst alla fyra arterna, men man tackar för det man får. Den första holken som hade halsbandsflugsnappare som gäst i fjor hade en talgoxe i år. Lagom spännande. Medan vi gick där och lyssnade och sökte tog det inte lång stund förrän vi hörde den förste. Svartvit utan tvekan. Strax därpå halsband utan tvekan. Och som nr tre kom den grå. Den mindre lyckades vi inte med.

Här är vi på väg in i Lilla Horns löväng, foto M

Här böjer alla på nacken för halsbandsflugsnapparen, foto M

Men vi fick se så mycket annat!!! Stararna som i högt tempo matade sin familj, st hackspett likaså, härmsångaren sjöng överallt, den gummiankan glömmer man inte, och visade upp sig också för den delen. Alla gick omkring och njöt och ville knappt lämna denna fantastiska plats.

Ser ni st hackspett i trädets stam?, foto M 

Vackert, foto M

Halsbandsflugsnappare, foto Per-Uno

Men Långe Erik väntade…………kl 08.00 satte vi oss bilarna för vidare färd uppåt. Det lustiga som hände var att en av halsbandsflugsnapparna satte sig i det sista trädet när vi lämnade ängen. Han visade upp sig långa stunder och tycktes säga……..nu får ni en sista chans innan ni sticker, ta så många bilder ni vill!

Innan vi började promenaden runt långe Erik intog vi en första matrast för dagen. I en miljö som knappt går att beskriva. Över våra huvuden sjöng ärtsoppan, dessa ord kom från en morgontrött man som snubblade på bokstäverna, ärtsångaren förstås. Göken hördes, likaså törnsångaren.

 

Första rasten på fredagen, i trädet över oss satt ärtsångaren och sjöng, foto M

Alvar och Albin står i startgroparna, foto M

 

Tjejerna från Eslöv, Britt-Marie, Karin o Ann-Kristin tog sig en plats i solen, foto M

Ärtsångaren sjöng hela tiden, foto Per-Uno

Lövsångaren också, foto Per-Uno

Lars-Olof hade berättat att det larmats ut en dammsnäppa här uppe vid Långe Erik och en annan trött man eller kvinna kom ihåg det som dammvippa. Snacka om missförstånd och goda skratt.

Långe Erik i all sin prakt, foto M

Konstverk, foto M

När fikapausen var överstökad började promenaden runt fyren. Vi hann bara över den lilla bron så möttes vi av näktergalens sång. Inte vet jag om de sjunger bättre på Öland men denna klämde i för kung och fosterland. Kan nämnas att näktergalen var den fågel som fanns precis överallt där vi drog fram. Varenda buske tycktes innehålla en näktergal. I slutet på rundan kom vi till den gamla igenvuxna fyrträdgården. Tänk om den kunde berätta sin historia. Hela platsen andades spänning! Även här hade vi en energisk näktergal. Vi smög närmre och närmre ljudet i hopp om att få en skymt av honom. Han var smartare än vi. Å andra sidan hade han hela den gamla trädgården att gömma sig så han hade goda möjligheter att förbli dold.

Vacker trädgård, foto M

Vilken historia det finns runt denna ek, foto M

För att inte tala om det öde huset, foto M

Inte förrän vi gått rundan hände något spännande. Två killar stod på en brygga med blicken riktad österut och högt mot himlen.

Här letas skrikörn, foto M

Det var inte denna brygga killarna stod på, foto M

Hamnen vid fyren, foto M

En mindre skrikörn larmades ut. Nu blev det fart…….skådare kom springandes från alla håll för att se på underverket. Vågar säga, att han som artbestämde denna fågel måste vara en modig en, i tuben kunde man bara ana en fågel som rörde sig långt borta över skogen. Men en skrikörn var det, larmades en gång till och då var artbestämningen ändrad till större skrikörn. Till artbestämmarnas försvar får vi tillägga att andra gången fågeln sågs var den betydligt närmre och självklart också då lättare att bestämma. Vid den tidpunkten när detta skedde hade vi lämnat platsen och var på väg mot Böda för att möta de 3 som kom upp nu. Först blev det ett stopp vid Neptuni åkrar. Det låg en massa ejdrar i havet och på stenhällarna och dessa skulle förevigas. Och det var ingen dum idé för när vi stod där och tittade på ejdrarna hörde vi rosenfinken igen och Per-Uno hann få upp kameran och föreviga även denna samt en törnskata, hona. Han är snart lika snabb som fåglarna.

Herr och fru ejder, foto Per-Uno

Rosenfink, foto Per-Uno

Tönskata hona, foto Per-Uno

Vid Böda kyrka stod Pia, Jan och Joakim och väntade på oss.

Samling vid Böda kyrka, foto M

Efter att alla hälsat glatt på varandra skulle vi ta oss till Karsnabben för skådning. Lättare sagt än gjort. Ortsbefolkningen, som förmodligen är trötta på all trafik, hade kamouflerat infarten till rätt gata så det blev plump i protokollet. När vi insåg misstaget bestämde vi oss för att ta Böda hamn i stället och gå mot Karsnabben norrut. Inte så pjåkigt det heller. Solen stekte, vinden ljum och len och fåglar så mycket vi orkade titta på. Här var en flock kärrsnäppor, många rödbenor, gravänder, storskrake som hukade bakom en sten, tärnor i mångfald och ladusvalor.

Böda hamn, foto M

Gert-Åke var inne på den historiska sidan, foto M

Herr och fru gravand, foto Per-Uno

Kärrsnäppa, foto Per-Uno

Silvertärna med mat, foto Per-Uno

Ännu en silvertärna, foto Per-Uno

Är detta småsnäppa, foto Per-Uno

Böda kyrka, foto M

Sen gjorde vi ett litet stopp vid Knisa mosse men det gav i princip inget i fågelväg. Jo, rosenfink förstås, lätet men inte såg vi den. Däremot gick vi genom en fantastisk äng med blommor av alla sorter. Ljuvligt!

Blomma från ängen, foto Per-Uno

Likaså detta, foto M

Efter denna skådning skulle vi inta förbeställd lunch i Kårehamn. Kerstin som är väl bekant med området här uppe hade bokat bord på en fiskrestaurang. Vi blev något försenade men kl 14.15 satt alla till bords. Här fick vi härligt färsk spätta med nypotatis och god sås. Och kaffe på detta för den som ville.

Vacker och lite udda konst i Kårehamn, foto M

När magen var fylld efter denna måltid i vacker miljö, vi satt med fötterna nästan i vattnet, vände vi faktiskt norrut en liten bit igen. Petgärde träsk och pungmes stod på önskelistan. Här fick vi många fina obsar. Pungmesen hörde vi direkt vi kommit in på ängen och efter att lyssnat på den en stund gick alla till tornet utom undertecknad. Fick ett telefonsamtal och medan detta pågick hördes rosenfinken i bakgrunden i buskaget. Stannade kvar på platsen i hopp om att få se den. Nitlott. Tillbaks kom Karin och Ann-Christin och var jätteglada för de hade lyckats få se pungmesen nästan öga mot öga. Efterhand kom de andra tillbaka från tornet där de sett havsörn, brun kärrhök, enkelbeckasin mm.

Brun kärrhök hona, foto Per-Uno

Grå flugsnappare, foto Per-Uno

Enkelbeckasin, foto Per-Uno

På väg mot bilarna hörde vi en härmsångare vars läte bara blev starkare och starkare och ett tu tre hade vi den framför oss i toppen på en buske. Läckert gul med läckert läte.

Härmsångare, foto Per-Uno

Efter Petgärde skulle vi ta oss till Störlinge bodar, samma sak här, skylten borta så vi drog tyvärr förbi och när misstaget uppdagades hade vi kommit en bit ner och bestämde oss för att fortsätta neråt och inte vända om. Nu siktade vi in oss på Runsten. En lokal som lät lovande och inte allt för svår att hitta. Kan tillägga att lokalböckerna som vi körde efter har några år på nacken och som alla vet ändrar sig naturen precis som den vill. Lokalen vid Runsten blev en flopp. Först körde vi (ledarbilen) in på fel markväg, gräset var väl 80cm högt. Efter ett tag gav vi upp och alla bilarna fick i tur och ordning backa, vända och köra tillbaks samma väg. Tur det fanns en liten infart till en åker att vända på. Inget vidare att lyfta bilarna för att få dem på rätt håll, hm hm. Vi körde bara en liten bit bort, stannade till tog en slät kopp kaffe och konstaterade att denna plats gav inget mer än ett gäng korpar som satt uppradade på stolpar som stod i en fyrkant. Faktiskt riktigt vackert. När man skådar handlar det ju alltid om vilka ögon man väljer att titta med, de positiva eller de negativa. Med mina ögon sett är allt på Öland hur bra som helst.

Här beundrar vi de fyra korparna, foto M

Klockan hade stuckit iväg, tänkte att vi kanske skulle hinna med naturbokhandeln på Stenåsa men vi konstaterade att tiden var knapp, vi hade bara kunnat rusa in och rusa ut. Detta fick vänta.

Söderut körde vi ändå, målet var vattenreningsdammarna i Mörbylånga. Dagen innan hade vi ju varit i samma by men nu var det motsatta sidan av samhället. Här höll bilar lite varstans så det var till att parkera var man kunde utan att blockera de som redan stod där. Här var rapporterat vitvingad tärna, 2st, och de är ju hur vackra som helst att titta på. Vi rundade dammarna och anslöt oss till dem som redan stod där.

Vitvingad tärna, foto Per-Uno

En till, foto Per-Uno

Fåglarna flög runt hela tiden, frånsett en kort stund när de landade ute på ett rev, för att sedan fortsätta jagandet av insekter. Vackert, mycket vackert. Den svartvingade var vi redan begåvade med i Skåne veckan innan men vissa fåglar vill man bara se om igen, inte är den vanlig heller. På köpet fick vi här snatterand, backsvala, hämpling mm

Stenskvätta, foto Per-Uno

Efter detta stopp var det dags att dra hemåt. Klockan tickade och det började bli fullt i huvudet av alla intryck.

Även bilarna behövde påfyllning, foto M

Kl 20.00 satte Lennart på grillen och därefter började korvfesten med god dryck därtill.

Lennart i grilltagen, foto M

Sen hade vi genomgång av artlistan och en kopp kaffe för de som ville. Och sista stoppet för dagen var runt husknuten för att lyssna på kornknarren som någon i muntert tillstånd döpte om till knorrhane. Sen kom en annan på, varför inte senknarr………..han knarrar och alltid sent! Vilka ljushuvuden, goda skratt blev det i alla fall. Fick vi höra den? Jadå, denna kväll var han inte långt borta. Den enda som möjligtvis överröstade kornknarren var en näktergal som satt i en buske en liten bit bort. Denna härliga miljö, vacker skymning, sång från näktergalen……….sen sover man gott.

Morgonen därpå hade vi sovmorgon! Vi bestämde att var och en tog sig ner till Ottenby och så skulle vi ses där nere ca 06.00. Killarna, Lars-Olof och Jan-Erik, var tidigt uppe de drog när vi andra steg upp. Vi andra gjorde först sällskap bort om golfbanan för att få se vår vän svart rödstjärt. Sin vana trogen satt han på industritaket och nästan log mot oss. Aha, är det gjusarna från mellanskåne som står här och tittar på mig igen?

Vacker bukett i morgonljus, foto M

Vi körde också bort om dammen och fick se några silltrutar på stenarna. Förbi oss flög en bivråk och från en sten i havet lyfte en ljudlig rödbena.

Silltrut, foto Per-Uno

Morgongymnastik, foto Per-Uno

Rödbena ger sig ut på havet, foto M

Tjejerna läser i fågelboken, foto M

Så småningom kom vi ner och alla möttes vid Ottenby, längst ut på udden. Roskarl, kärrsnäppa, ejder, knölsvan, sälar mm visade upp sig mot en himmel som mörknade väldigt snabbt. Innan vi visste ordet av hörde vi muller och regnet hängde i topparna.

Knölsvan, foto M

 

Flög inte så långt, foto M

Vi lämnade platsen och körde mot södra lunden i hopp om att det skulle dra förbi. Men det gjorde det inte. Himlen öppnade sig, bilarna blev tvättade och vi bestämde oss för att i stället verkställa det obligatoriska besöket på naturbokhandeln. Men först ett stopp vid Sebybadet. Vi tog fm fikat här och skådade en stund sen kom nästa rejäla skur. Då drog vi norrut. Kl 09.55 stannar vi utanför naturbokhandeln, de öppnade kl 10.00, och gick av bilarna i härligt solsken.

Ingång till naturbokhandeln, foto M

Så snabbt drar åskvädren över Öland! Värmen kom direkt och efter besöket i butiken tog vi en paus och åt glass.

Glasspaus och en massa skratt, foto M

Sen bar det söderut igen. Tillbaks mot södra lunden. Jan-Erik med följe körde före, det hade kommit larm om turturduva vid Kungsgården. Den ligger precis vid nerfarten till Ottenby. Vi andra körde efter och när vi närmar oss platsen och parkerar hör vi Lars-Olof ropa lundsångare och göktyta. Nu blev det fart på oss, igen! Detta ville vi inte missa. Medan vi snabbt gick mot målet stack göktytan men lundsångaren fanns kvar i trädkronorna. Lika livlig som en lövsångare och sjöng hela tiden. Vi var många som försökte se den och alla hjälptes åt att peka………där, nu är han där, han stack till nästa träd, nu är här igen osv osv.

Lundsångare, foto M

När vi var nöjda med den vände vi oss mot göktytan. Vi hörde honom hela tiden borta i den dungen dit han tidigare flög. Plötsligt kommer han flygandes tillbaka, tror det var Lars-Olof som uppfattade den som en göktyta.

Här väntar vi på göktytan, foto M

Vi andra trodde det var en stare, går jättesnabbt när de förflyttar sig. Den avslöjade med sitt läte på ett ungefär var den satt och med ivrigt letande var Lena först med att upptäcka honom. Bra jobbat Lena, den var inte lätt att se.

Nu fortsatte vi återigen mot södra lunden. Här skulle vi försöka få till en busksångare som var rapporterad. Fick vi den skulle det bli fira av. Art nr 251 blev det i så fall på Gjusarnas egen artlista. Men först fika!

Välförtjänt fikapaus, foto M

Likaså här, foto M

Och här, foto M

Så kan man också skåda rosenfink, foto M

Vi gick rakt in från parkeringen som var nästan överfull, och här lyssnade vi först till gulsparv och sen törnsångare.

Gulsparv, foto Per-Uno

Törnsångaren var nog lika vanlig som näktergalen dessa dagar. Vi vände vänster, följde stigen och stannade vid kanten av dammen.

På väg till busksångaren, foto M

Nu skulle vi först lyssna till flodsångaren som också var rapporterad. Där fick vi tji men vi kunde istället följa en grå flugsnappare som for fram och tillbaks.

Grå flugsnappare, foto Per-Uno

Vi gick en bit till och i en buske på höger sida före tornet satt den lille rackaren, busksångaren. Som han sjöng och vi fick även se honom. Nu började det blir stora leenden bland oss, tårta på gång. Vi har ju bestämt i styrelsen att framöver när vi får en ny art på våra exkursioner skall vi fira med tårta. Detta var andra gången. Första var den bleke tornseglaren vid Kullen och så nu en busksångare. Hur fixade vi tårta? Ett villkor till för att fira är att firandet skall ske samma dag som fågeln ses. Alla tittade på sina klockor. Ca 14.30. Lite lång väg till Mörbylånga för detta, annars har de ett jättemysigt fik inne i byn. Där var vi i höstas. Men nej, det får bli Fågel Blå. Hade de öppet? Någon snabbt fram med mobilen och konstaterade att de stängde 17.00. Lugnet la sig, det skulle bli fika med någon form av tilltugg.

Sen gick vi upp i det fina tornet och tittade närgånget på ladusvala och ute på fältet fanns det rödspov med ungar.

Ladusvala, foto Per-Uno

Vi fortsatte vår runda i lugn och ro. Till Fågel Blå hade vi bara 5 min väg. Nu skulle vi lyssna efter sommargylling……inget napp. Men ärtsångare/ärtsoppan sjöng för full hals. St hackspett kom i bråk med grå flugsnappare och genom skogen flög en spillkråka.

St hackspett, foto Per-Uno

Efter en bra stund var vi vid bilarna och körde till Fågel Blå. Det blev kö vid kaffekopparna och Pia fixade en bricka med en god chokladkaka. Bara grädden som fattades, sen hade det varit en riktig tårta. Vi lät oss väl smaka.

Kaffekö, foto M

Fågel nr 251 firades med denna kaka, foto M

Efter detta firande av busksångaren skulle vi nu försöka finna mindre flugsnappare. Sen tidigare vet vi precis var han brukar hålla hus och turligt nog fann vi honom på samma plats i år också. En riktig liten sötnos. Han hoppade runt bland stock och sten och lät säg fotograferas hela tiden. Kan det vara Ölands mest fotograferade fågel?

Resans sötnos, mindre flugsnappare, foto Per-Uno

Om igen, foto Per-Uno

Resans roligaste jacka, eklöv för att smälta in i omgivningen, foto M

På vägen ut mot bilarna igen, vi stod stilla och följde en st hackspett som flög in och ut i sitt bo, kom en sällskaplig hund på cykel. Nja, husse körde förstås cykeln och Soya satt bak på pakethållaren. Han ville bli klappad av alla som stod i närheten.

Soya, foto M

När vi nästan är framme vid bilarna hör vi någon ropa brun glada och alla riktade blickarna mot ett och samma håll. Mycket riktigt, här kom han glidandes över trädtopparna.

Nu började vi känna att det var dags med en vilopaus före middagen som vi senare på kvällen intog på Kvarnkrogen nära boendet.

Kvarnkrogen, foto Per-Uno

Det är riktigt god mat de ”bjuder” oss på. Lokalen var fullbokad så det tog lite tid och klockan hann bli 21.00 innan vi kom hem igen. Här blev det än en gång fika i köket, mycket snack och mycket skratt och om jag inte minns fel sjöng vi snapsvisor till den lille sängfösaren. Oj, vad vi skulle sova gott i natt! Men först en tur ut till senknarren. Leif försökte locka fram den med ljud från telefonen och det såg inte Lennart. Plötsligt ropar Lennart……den är ju precis här vid våra fötter. Nej, men i Leifs ficka för där hade han lagt telefonen utan att stänga av den. Vilket garv det blev! Sen god natt!

Sista morgonen hade vi än en gång bestämt att ses vid Ottenby.

Lite vägledning, foto M

Mera, foto M

Lars-Olof och Jan-Erik var där långt före oss andra. Han kunde berätta att de bl a sett sandlöpare så det vara för honom att traska med oss andra ut igen och visa detta fina exemplar som födosökte tillsammans med roskarl, kustsnäppa och kärrsnäppa.

Roskarl, kärrsnäppa och sandlöpare?, foto Per-Uno

Ejdersträck, foto M

Hussvala bygger bo, foto M

Då fick vi larm om att en trastsångare skulle visas upp efter ringmärkning! Sällsynta gäster visar de upp längs staketet vid fågelstationen. Och vi hade turen att vara där precis då.

Trastsångare, foto M

Alla har det inte lika gott, fångad i nät, foto M

Efter detta tog vi en medsols tur i södra lunden för att än en gång kanske få höra sommargylling. Detta ville sig inte.

Här kläcks sommarens mygg, foto M

Nu for vi till huset för att dricka fm kaffe, lasta i bilarna och göra rätt för oss. Alla var väldigt nöjda med boendet. Fräscha rum, rent, prydligt, lugnt och stilla. Alla behöver rejäl nattsömn om man skall upp tidigt.

De som redan packat klart inför hemresan, foto Per-Uno

Nu körde vi uppåt mot Västerstadsviken men först stannade vi till vid Ventlinge gårdsbutik för att köpa världens godaste gula ärtor, lök, sparris, sylt och rapsolja.

Vid gårdsbutiken, foto M

Så kom vi då till Västerstadsviken. Solen gassade från en klarblå himmel. Mycket bilar och en buss på parkeringen. Fågelskådarna tycks bara bli fler och fler.

Här fanns som vanligt mycket fågel, skärfläcka, st strandpipare, kärrsnäppa, snatterand, gulärla, fisktärna, utfärgade kustpipare mm. Och som kronan på verket kom kungen bland fåglar flygandes förbi, resans sista havsörn.

Skärfläcka, foto Per-Uno

Samma, foto Per-Uno

Silvertärna, foto Per-Uno

Gulärla, foto Per-Uno

Större strandpipare, foto Per-Uno

Häckande skärfläcka, foto Per-Uno

Storebror och lillebror, foto Per-Uno

Nu skulle det bli lunch innan vi skiljdes åt. Vi hade turligt nog beställt plats vid vår vanliga restaurang vid Arontorp. Det var ju mors dag och det brukar vara smockat med folk vid denna högtid. Vi kom i god tid och slapp köa, tur var det för strax därefter stod det folk långt ut på gården. Alla, nästan alla skulle äta KROPPKAKOR. För egen del har jag inte varit på Öland om jag inte får en portion av dessa runda, mjuka och smakrika bollar.

Här firar vi Mors dag!, foto M

Här skildes vi åt, några körde direkt hem, några hade ärende att uträtta. Vår bil och ytterligare en bil tog en sista tur bort mot Stentippen för att få en sista chans på ängshök. Vi ville så gärna få se den innan vi drog över bron men sådan tur hade vi inte. Vi fick nöja oss med de andra 132 arterna vi fått se. Riktigt bra jobbat! Och härliga minnen i bagaget!

Vacker vallmo i siden, foto M

Med den lilla blomma avslutar vi vår härliga resa och alla tackar alla för trevligt sällskap.

Margareta

Artlista

Knölsvan, Grågås, Kanadagås, Vitkindad gås, Prutgås

Gravand, Bläsand, Snatterand, Kricka, Gräsand, Årta, Skedand, Brunand, Vigg, Ejder, Alfågel

Småskrake, Storskrake

Fasan, Storlom

Skäggdopping, Gråhakedopping, Svarthakedopping

Storskarv, Gråhäger

Bivråk, Brun glada, Röd glada, Havsörn, Brun Kärrhök, Ormvråk, Tornfalk, Större Skrikörn

Kornknarr, Sothöna, Trana

Strandskata, Skärfläcka, St strandpipare, Kustpipare, Tofsvipa, Kustsnäppa, Sandlöpare, Småsnäppa, Mosnäppa, Skärsnäppa, Kärrsnäppa

Enkelbeckasin, Morkulla, Rödspov, Myrspov, Småspov, Storspov, Rödbena, Roskarl

Skrattmås, Fiskmås, Silltrut, Gråtrut, Havstrut, Skräntärna, Fisktärna, Silvertärna, Småtärna, Vitvingad tärna, Tordmule

Tamduva, Ringduva, Turkduva, Gök

Tornseglare, Göktyta, Spillkråka, St hackspett

Sånglärka, Backsvala, Ladusvala, Hussvala, Trädpiplärka, Ängspiplärka

Gulärla, Sädesärla

Gärdsmyg, Rödhake, Näktergal, Svart rödstjärt, Rödstjärt, Buskskvätta, Stenskvätta

Koltrast, Björktrast

Flodsångare, BUSKSÅNGARE, Kärrsångare, Rörsångare, Trastsångare, Härmsångare, Höksångare, Ärtsångare, Törnsångare,

Trädgårdssångare, Svarthätta, Lundsångare, Grönsångare, Gransångare, Lövsångare

Grå flugsnappare, Mindre flugsnappare, Halsbandsflugsnappare, Svartvit flugsnappare

Blåmes, Talgoxe, Nötväcka, Pungmes, Törnskata

Skata, Kaja, Råka, Kråka, Korp, Stare, Gråsparv, Pilfink, Bofink, Grönfink

Steglits, Hämpling, Rosenfink, Gulsparv, Sävsparv

 

 

 

Äspet och Hercules 18/5

 

Denna utflykts mål var nordöstra delen av vår landskap, närmare bestämt Äspet, Herculesdammarna och Håslövs ängar. Samling halvsex i Hörby och när vi Eslövsbor kom till parkeringen lyste övriga gjusar med sin frånvaro. Kvällen innan hade Jan-Erik ringt och sagt att han anslöt vid Äspets parkering. Jaha då blir vi fyra i alla fall sa vi och körde iväg. Väl i Äspet anslöt ytterliggare fyra skådare så vi blev totalt åtta st. Vi vandrade ut till stora tornet och på vägen hade vi bl a ladusvala och ängspiplärka. Framme vid tornet började skådningen på allvar. Småtärna och skärfläcka var igång med häckningen. Många större strandpipare och rödbena var här också. Upp i tornet för bättre överblick och då upptäctes både småsnäppa och mosnäppa. Ute på Karet satt en havsörn och tog det lugnt. Här var även kentsk tärna och roskarl. När vi var nöjda gick vi tillbaka till parkeringen för det viktigaste, FIKA. Ackompanjerade av grönsångare, gransångare och härmsångare smakade detta mycket bra. Då SMHI hotat med regn frampå dagen drog vi vidare till Herculesdammarna. Här hälsade en rördrom oss välkomna med sitt tutande. Då det kommit larm i en strid ström om vitvingade tärnor från hela Skåne så räknade vi givetvis att nån hade hittat hit också men icke. Vi fick hålla till godo med tjugotalet svarttärnor vilket inte var så illa. En promenad bort till tornet blev det och när vi stått där en stund så började himlen mörkna så då gick vi tillbakas till bilarna och då började det stänka. Vi beslöt oss för ett snabbt stopp vid parkeringen på Håslövs ängar för att spana av. Detta gav trana och rödspov. Efter detta öppnades himlens portar och vi avslutade denna exkursion. Tror alla var nöjda med dagen. Sen kom vi inte så långt innan det kom larm om vitvingad tärna i Herculesdammarna. Typiskt. Vi Eslövspågar tog vägen om Ravlunda och här hörde vi göktyta och sommargylling medan regnet stilade ner. Avslutningen för vår del blev magnifik. Stående vid Vombsjöns utlopp såg vi en flock på ca sjuttio(!) vitvingade tärnor som födosökte i sjöns norra del. Nu var vi nöjda och drog hem.

 

Lars-Olof

 

Fredagen den 16 maj, på kvällen, åkte vi iväg för att lyssna på årets ”grodkonsär”. Ewert och Ingegerd hade lyckats pricka in en alldeles perfekt afton för denna trevlighet. Blå himmel, nästan ingen vind och rejäla plusgrader.

Vi samlades vid ICA kl 20.00. Vi blev så många som 19st. Väldigt trevligt! Alla var på toppen humör, både vi som varit med tidigare år och de som nu skulle få höra grodorna för första gången.

Vi var på plats strax innan 21.00 och fick vänta en stund innan det hela satte igång. Inte riktigt sant, för när vi steg av bilarna hörde vi hur klockgrodorna redan var igång. Det sjöng i hela dammen. Men inget hördes från lövgrodorna.

De brukar inte starta sin ”konsär” förrän skymningen kommer och det beror naturligtvis på vädret. Ewert tippade på ca 21.30 och det stämde sånär som på några minuter. Ewert, han kan sin natur.

Nedan följer bilder på denna trevliga kväll.

Så vackert när vi kom!

Kvällens värdpar Ewert o Ingegerd. Vi tackar varmt för guidningen och ser redan fram emot nästa år.

 

Här är öronen på helspänn!

Några sökte sig till vattnet för att komma närmare ljudet.

Här letar alla klockgrodor.

En annan, Mats, sökte kontakt på annat vis.

Här har vi en eller flera klockgrodor.

Vacker vy en stund senare.

Nu spelas det för fullt. Kan ni höra?

Och nu lämnar vi platsen.

Annat som vi också fick se i kväll var:

Dovhjort
Kronhjort
Rådjur
Räv
Kattuggla
Vitkindade gäss
Kanadagäss
Gråhakedopping
Sothöna
Ladusvala
Pilfink
Storskarv

 

För femte året i rad har föreningen genomfört Fågelskådningens dag vid Gäddängen!

Det var många besökare och av dessa var det 25 vuxna som lämnade in sina svar när de gått tipsrundan. Mycket trevligt!
Färre barn, vilket vi i  föreningen tycker är synd inte minst för barnens skull.

Nedan kommer en bildserie som visar dagens fåglar och händelser.

Kl 07.00 restes tältet som gjorde god nytta mot vinden från sjön och den lilla skur som behagade komma vid 10-tiden.

Så här trevligt hade vi ordnat det, foto Gunder.

Svartvit flugsnappare har intagit en av de nya holkarna som föreningen satt upp, foto Gunder.

Söt men farlig för fåglarnas bo, foto Gunder.

Naturligtvis besökte fiskgjusen, vår logga, oss, foto Gunder.

Gräsand, foto Gunder.

Vacker vy över skön!

Alla har vi olika intressen!

Oj vad staren njöt av solskenet och sällskapet, foto Gunder

Gjuseboet, foto Gunder

Fisktärna som inte hittar bostad, alldeles för mycket vatten i Gäddängen, foto Gunder

Allt gult är inte citron, foto Gunder

Franska turister på besök(men inte för vår skull)

Här letas det febrilt för att hitta svaret på en fråga.

Och här funderar Alexander över vad mer som skall vara på teckningen.

Svarthättan fanns på plats, foto Gunder.

Tjock och smal i mängd!

Rödhaken blyg men ville ändå vara med, foto Gunder.

Dragning till lotteriet av de fina keramikfåglarna!

 

Söndagen 13 april blev ännu en dag att lägga till raden av pärlor bland våra exkursioner.

Vi hade Fjällmossen på schemat och det var här den fina dagen började. Nja, egentligen var ju starten på parkeringen vid ICA i Hörby. Kl 06.00 var vi 9 morgonpigga gjusar som skulle leta orre. Vi var lite lite tveksamma pga av regnet som kommit i riklig mängd under natten och såg ut till att vilja fortsätta komma. Efter en mycket kort diskussion så sa vi, är det Fjällmossen vi skall besöka så är det vad som gäller. Och tur var det, vilket ni kommer att förstå längre fram i referatet.

Vi drog iväg österut, 4 bilar. Det var helt ljust vilket är jätteskönt när man skall åka genom skog och där rådjuren och även andra djur kan komma hoppandes rakt ut på vägen. Det är ju deras marker de flesta timmarna på dygnet.

Vi kom fram till mossen strax innan kl 07.00. Där var trångt men inte pga av besökare utan en stor arbetsbod. Det är nog arbetsbod för dem som röjer på mossen, röjningsarbete såg vi lite varstans. På plats fanns även 2 husbilar och de platsar ju inte riktigt på denna lilla plätt. Tur att vi inte var mer än 4 bilar för när vi parkerat så var det fullt.

Vi hängde på oss ryggsäckar, kameror och kikare. Nu var vi taggade till tusen. Himlen blev blåare och blåare och det kändes ju väldigt positivt. Och när vi står där färdiga att ge oss av hör vi det underbara lätet som bara tranor har. De fanns alldeles i närheten men vi såg dem inte.

Första stoppet blev redan efter 100m. Två järnsparvar satt i en björk och sjöng vackert. I alla fall en av dem, det var väl hanen som uppvaktade honan. Efter att både lyssnat och skådat ordentligt gick vi vidare. Gulsparv dök upp lite här och där, grönfinken o bofinken också. Sen var det hämplingens tur att ha uppvisning. Småfåglar var det gott om.

Vi gjorde stopp lite då och då för att leta bland träd och buskar. Trastar hörde vi också.

Per-Uno o Gert-Åke hade knatat på långt före oss. Vi såg inte ens deras ryggtavlor. Men vad gör det vi skulle ju alla till samma plats.

När vi närmar oss tornet hör vi orrarna…………..ljuvligt läte. Så glada vi blev, lön för mödan känns alltid lika bra. Nu hoppades vi bara på att de dök upp på spelplatsen.

Precis innan vi två sista, Joakim o undertecknad, når fram vänder vi oss om och tror vi ser i syne. En bit bakom oss dök våra tvillingar Alvar och Albin upp. Som från ingenstans. De hade försökt hitta oss i trafiken men vi var för snabba men eftersom de är välbekanta med Fjällmossen hittade de hit själva. Och där ser man, vilken tur vi inte ändrade lokal då hade A & A stått där alldeles ensamma. Det blev glada hälsningar och tillrop alltid lika roligt att träffa dem.

Gjusar lyssnar på orre, foto Margareta

Sen sökte vi länge efter orrarna men räknade ut att de befann sig bakom trädridån på nästa öppna plats. Spelplanen framför oss förblev tom men vi hörde dem flera gånger om och det är inte fy skam.

Vi tog vår första fikapaus här, kl var strax efter 08.00. Kan kännas tidigt men äter man frukost kl 05.00 så känns det alldeles lagom. Vi stod under tornet då bordet flyttats dit. Efter fikat spejade vi en kort stund till men beslöt att dra oss mot bilarna för vidare färd mot Vombs västra ängar eller i varje fall utloppet vid rökeriet.

Första fikat satt bra, foto Margareta

Vi vände mot bilarna…………vi hade absolut inte bråttom utan njöt av allt vi såg och hörde. När vi kommer till bokdungen där vi brukar ha hackspett kommer en stor rovfågel flygandes över trädtopparna. Den flyger mot oss så vi får en riktigt bra obs på den. En kungsörn visar upp sig från sin allra bästa sida. Fina vita teckningar på både ovan- och undersidan. Vilken tur att vi har Lars-Olof, han kunde berätta att det var en 2K och i gänget fanns en snilleblixt som tolkade K:et som Kanske och la till, född på hösten. Ett gott skratt från oss alla och så glada vi blev för denna fina uppvisning. Och något förvånade också.

Här har vi precis njutit av kungsörnen, foto Margareta

Vi vandrade vidare mot bilarna, i fjor när vi gick här var det halkigt av snö och i år var det halkigt av allt regn plus arbetsmaskiner som kört i spåren. Men ingen drattade omkull och till bilarna kom vi.

Vad är detta?, foto Margareta

Precis innan vi kom fram till bilarna, på raksträckan om man så kan säga, kommer en fågel flygandes rakt emot oss. Någon ropar, tror det var jag, morkulla nej enkelbeckasin och då säger Lars-Olof lugnt nä, det är en skogssnäppa. Gott skratt igen, så ivrig blir man när man skådar.

När vi står vid bilarna kommer en knubbig fågel flygandes över våra huvuden ungefär som en hackspett. Lars-Olof igen……. det är en dubbeltrast. Vad han kan denne man! De flesta av oss behöver fåglarna sittandes stilla för att kunna artbestämma. Det gäller att träna!

Vackert vid Fjällmossens lilla parkering, foto Margareta

Nu kör vi tillbaks mot Hörby. GPS:en visar att närmsta vägen till Vomb är ut på 13 och söderut. Medan vi sitter där i bilarna ringer vi till Lars-Olof och frågar om vi skall göra ett stopp vid Hjularöds våtmark, vi passerar ju på vägen ovanför. OK kom svaret. Och det gjorde vi rätt i, här fanns mycket fågel. Årta, bläsand, kricka, rödbena, vigg, knipa, gråhakedopping, sothöna, börringevråk mm

Här har vi Albert, foto Margareta

Och här har vi Alvar……eller var det tvärtom?, foto Margareta

Trevligt med så mycket fågel på en och samma gång. När vi skådat här ca 30 min drar vi vidare mot Vombsjöns utlopp. Vädret var riktigt vackert nu. Blåste lite mer men inget som störde.
Vackert vid Vombsjöns utlopp, foto Margareta

Här kom en sädesärla oss till mötes och satte sig på en av stolparna där vi parkerade. Han visade tydligt att han ägde denna plats, ingen som helst tvekan om.

Sädesärla, foto Margareta

I vattnet hittade vi bl a stjärtand mm och där vi stod och skådade kom en havsörn flygandes för att strax efter följas av en brun kärrhökshane som i sin tur följdes av en blå kärrhökshane. Vad vi fick vara med om mycket idag! Här tog vi också vår andra fikapaus för dagen. Förrådet av energi behövdes fyllas på! Tror klockan var runt 11.00.

En glada bland kärrhökar och havsörn , foto Margareta

Härifrån skulle vi nu ta oss till Kungsmarken vid Hardeberga för att leta ringtrast. En art som stod på allas önskelista. Lars-Olof hade tidigare fått ett larm på en annan plats men trodde det var säkrast här. Men se där fick vi tji.

Vi parkerade på parkeringen för golfspelarna, inte så trångt idag, och traskade iväg mot hål nr 1. Sen korsade vi försiktigt hål 2 eller kanske det var hål 3 för att ta oss ut på öppet fält dit fågeln var larmad på fm. Vi gick och gick och gick men ingen ringtrast.

Här är vi ute på öppna fältet bredvid golfbanan, foto Margareta

Skam den som ger sig, vi kom överens om att försöka på nästa utlarmade plats. På en kyrkogård i Lund. Precis när vi satte oss i bilarna öppnade himlen sig och det kom en rejäl regnskur. Stackars golfare, skuren kom så snabbt att ingen kan hunnit få regnkläder på sig. Vi hade tur som satt i bilarna.

Ser ni…vi skådade på en golfbana, foto Margareta

Vi körde nu in mot Lund. Lars-Olof kom lite fel så vi tog inte snabbaste eller kortaste vägen. Tyvärr gjorde det att vi kanske missade ringtrasten. Lars-Olof fick nämligen larm om att den gett sig av vid den häftiga regnskur. Så är livet som fågelskådare ibland högvinst och ibland kammar man noll.

Lite krydda  mot slutet av denna dag blev för några av oss ändå, ringtrasten larmades nämligen ut igen senare mot kvällen på samma plats och jag vet två som fick se den. Bara att gratulera!

Vi andra får väl vänta på vår tur och medan vi väntar njuter vi i fulla drag av allt som återvänder till höga nord dessa härliga dagar. Vilken lycka att man fastnade för denna härliga sysselsättning.

Margareta

Artlista

Knölsvan                               Tofsvipa
Grågås                                    Rödbena
Vitkindad gås                      Skrattmås
Gravand                                 Fiskmås
Bläsand                                  Ringduva
Snatterand                           Sånglärka
Kricka                                    Ladusvala
Gräsand                                Ängspiplärka
Stjärtand                              Sädesärla
Årta                                        Järnsparv
Skedand                               Rödhake
Vigg                                        Stenskvätta
Knipa                                     Koltrast
Orre                                       Björktrast
Fasan                                     Taltrast
Skäggdopping                    Dubbeltrast
Gråhakedopping              Gransångare
Storskarv                             Entita
Gråhäger                              Talgoxe
Röd glada                             Blåmes
Havsörn                                Nötväcka
Brun kärrhök                      Skata
Blå kärrhök                         Kaja
Ormvråk                               Råka
Kungsörn                              Kråka
Fiskgjuse                               Korp
Tornfalk                               Stare
Pilgrimsfalk                         Pilfink
Sothöna                                 Bofink
Trana                                     Grönfink
Strandskata                         Steglits
Skogssnäppa                       Hämpling
Gulsparv

 

 

 

Söndagen 30 mars åkte vi till Kåseberga för att titta på ejderstrecken. 100 000-tals ejdrar passerar här på sin väg upp till häckningsplatserna.

Flera andra arter såg vi, med hjälp av de kunniga, passera förbi denna morgon. Storlom, smålom, tordmule och tobisgrissla m fl.

Vacker syn när man står där en tidig morgon och fåglarna tycks flyga rakt in i solen.

Ett av många många ejderstreck, foto Gunder

Vi tar det från början……….

Vi startade i Hörby kl 06.00 vilket kändes tidigt med tanke på att vi samma natt gått över till sommartid. Varför byter vi till sommartid egentligen? Jag har i alla fall glömt anledningen men som vanligt..…det är kanske pengarna som styr?

Vi var 9st som gav oss iväg mot söder. En fin stilla morgon med aningens dis över fälten. Ljuset var sådär mjukt blåskimrande som just en tidig vårmorgon är. Detta bådade gott.

Efter ganska exakt 1 tim var vi framme. Vi körde över Sjöbo-Tomelilla-Köpingebro och rakt ner längs kusten.

När vi kommer från Köpingebro och korsar Simrishamn/Ystadvägen rullar det upp en stor röd sol. Så himla vackert att man nästan tappar andan. Egentligen skulle vi stannat bilen för att fotografera men det gav vi oss inte tid till. När vi körde ner i hamnen hade solen redan gått över till sitt mera guldskimrande sken. Lika vackert ändå…….på vattenytan fanns små små krusningar som solen speglade sig i. Det är detta som gör det värt att stiga upp före tuppen och ta sig ut i naturen. Graderna var noll så kylan kröp på oss ganska snabbt. Inte förrän bortåt nio kunde vi känna värme från solen.

Kl 07.00 (06.00) Kåseberga, foto Margareta

På plats fanns redan 3 Gjusar ytterligare 1 Gjuse anlände så totalt blev vi 13st.

På en av oss var nog ögonen inte riktigt öppna för medan vi andra kunde räkna in streck efter streck med vackra ejderhanar med sina lite murrigare honor så muttrade denne att han inga ejdrar såg. Var det kanske sommartiden som försämrat seendet?

Många Gjusar, foto Gunder

Gråtrut, foto Gunder

För trångt i hamnen, kråka mobbar glada, foto Gunder

Vackra kullar, foto Margareta

Förutom ejdrar fick vi bl a se sädesärlor, hämplingar och kungsfåglar som damp ner i buskagen efter att de flugit långa sträckor. En kungsfågel var så trött att han tog Lasses huvud för en sten. Han satte sig helt enkelt på skärmen på kepsen.

När han insåg misstaget gömde han sig i gräset, foto Gunder

När vi stått där i nästan 3 tim, flera hade blivit nerkylda, föreslog någon, kanske jag, att vi skulle gå upp om backen till ”andra dungen” för att leta upp brandkronad kungsfågel som varit rapporterad just där de senaste dagarna. Tyvärr delades gruppen, 8 gick upp och 5 stannade kvar.

Vi gick upp för grusgången och här fick vi tillbaks värmen. Både med hjälp av att vi rörde oss men framförallt var solen riktigt skön nu. Vi kom till ”andra dungen” gick runt och letade och lyssnade. Vi hörde ljud men inget som direkt sa att det var brandkronad kungsfågel. Gunder tyckte sig höra den men då vi inte såg den kändes det som noll i resultat. Det kallas ju inte fågelskådning utan anledning….man vill ju se fågeln inte bara höra den. Vi fick se flera av den vanliga kungsfågeln och en gulsparv sjöng för oss hela tiden. Vi tolkade att det var för oss han sjöng men han hade nog en hona i närheten som han uppvaktade med sin sång. Vackert var det!

Grönfinkarna lät sig också höras flitigt. För att inte nämna kråkorna, måsarna, gladorna osv osv.

Kråka, foto Gunder

Grönfinkar, foto Gunder

Utsikt från ”andra dungen”, foto Margareta

Om några månader är här full rulle, foto Gunder

Efter en god stund gick vi ner och trodde att de andra var nöjda med alla ejderstreck de sett och att vi skulle köra vidare till nästa lokal. Men så blev det inte.

Vad gör vi nu? Vi stod där snopna tills Jan-Erik kom på att vi kunde köra till Hylkan. En liten lokal som ligger mellan Skillinge och Brantevik. Sagt och gjort. Hylkan ligger vid havet mittemot den inredningsbutik som ligger på vänster sida när man kommer från Skillinge. Att det varit sol och varmt en längre tid talade inte minst påskliljorna om som stod på parad längs stenmuren vid butikens parkering. På parkeringen fanns en flock med pilfink uppblandat med gråsparv.

Vi gick ner till havet och möttes av en mycket vacker plats. Fiskare i sina tjocka byxor stod en bit ut och kastade sina spön. Vi gick på fina stenhällar, väl slipade av vattnet som rullat fram och tillbaka under många år. I vattnet låg flera grupper med småskrake och knipa. En och annan knölsvan fanns också.

Landande knölsvan med alfågel bakom sig, foto Gunder

Hylkan, foto Margareta

Någon med fantasi fick detta till hästhuvud, foto Margareta

Efter en stund här bröt vi dagens gemensamma skådning, den kom liksom av sig.

Margareta