Lördagen den 11 januari hade vi årets första exkursion vilken gick till Simrishamn. Vi skulle förbättra vårt kunnande om trutar och måsar.

Ung havstrut, foto Gunder

Vi samlades vid ICA i Hörby kl 07.30. Härifrån körde 10 gjusar mot söder över Sjöbo och Tomelilla. Aningens försenade kom vi till torget i Simrishamn. Där mötte oss två gjusar till och tre gäster som bett om att få följa med denna dag. Alltid lika trevligt med inslag av gäster.

I hamnen, som brukar vara full av trutar, var nästan helt tom. Några gräsänder och vigg simmade omkring. Konstigt…………….kunde det bero på att det var vilodag för fiskarna? Inget fiskrens överbord?

Vi lämnade hamnen för att bege oss bort till småbåtshamnen. Där brukar i alla fall ligga en del fågel. Inget vidare napp här heller. Någon upptäcker två smådoppingar som dyker runt båtarna en bit bort. Vi gick närmre för att kunna studera dem bättre. De drog sig en bit bort lite skygga för vårt besök.

Vi gick vidare bort mot rökeriet. Inte speciellt mycket fågel men vi fick i alla fall se skäggdopping, alfågel, storskrake mm.

Ytterligare en bit bort till revet tog vi oss också. Samma arter här.

Efter en stunds skådande, nja stund och stund, vi hade nog traskat omkring 1,5 tim för det började grymtas om kaffepaus.

Vi gick tillbaks till bilarna och körde runt hamnen för att komma ut till det nybyggda gömslet. När vi parkerat bilarna tog vi vårt efterlängtade kaffe. Vad det smakar gott ute i naturen. Saltstänk från havet och några fåglars skriande gjorde att det smakade ännu bättre.

Vi gick ut till det nybyggda gömslet, det gamla nerbränt av några ligister, men inte fick vi något napp här inte. Två alfåglar låg och guppade på vågorna, det var allt.

Alfågel, foto Gunder

Tillbaks till bilarna för att köra söderut mot Skillinge. Nu hade vinden friskat på rejält så här skådade vi bara en liten stund. Kl var 12.00 och en del valde att åka hemåt medan resten skådade vidare, i alla fall en stund till.

Margareta

 

 

 

Kullen, Kattvik och Torekov 26 oktober 2013

Klockan 8 samlades ett antal förväntansfulla skådare i Stockamöllan för dagens utflykt.
Kullaberg var första målet för dagen, en bit att åka men en mycket vacker plats och havsfåglar
brukar det finnas gott om där, så förväntningarna var höga. Vi samlade ihop oss så vi inte körde
med onödigt många bilar, på vägen dit anslöt en förhoppningsfull gjuse till. Körde kustvägen upp via
Jonstorp, Svanshall, Arild, mycket vackert område. Framme i Mölle på väg upp mot Kullaberg kom ett
birdalarm larm, Blek tornseglare….var? Fyren vid Kullaberg stod det, 4 min från oss, bättre kan det
knappast bli. Vi var absolut först. Blek tornseglare är en art som häckar kring medelhavet, första
gången den sågs var i juli 1991 och sen dess har några få setts, så en raritet av högsta klass.
Vi snabbade oss upp till fyren där den var larmad ifrån, ingen där varken skådare eller seglare,
men vi tog det me ro, fanns ju mycket annat att se, tex nötkråkan som fladdrade runt framför oss

Vombsjön och Krankesjön 9 november 2013

Naturen är aldrig död… och ingenting kan stoppa Gjusarna!

Regn, rusk, blåst, mörkt och ruggigt… vad gör vi? Skall vi ställa in dagens exkursion?

Lars-Olof ringde tidigt på morgonen och frågade hur vi skulle hantera det uppkomna läget. I Eslöv regnade det medan det ännu så länge bara duggade i Hörby.

Eftersom vi skulle ha omlastning av almanackor och vykort vid Vombsjöns utlopp så bestämde vi att åtminstone ta oss dit och sedan där avgöra fortsättningen för dagen.

Till vår glädje stod det en bil med två skådare, Lena och Lennart, och väntade på parkeringen vid ICA när vi kom dit. Regnet hade nu börjat så vi vevade bara ner rutan och vidtalades utan att lämna bilarna. Mot Vombsjöns utlopp.

Ganska exakt kl 08.00 stannade vi vid parkeringen vid rökeriet. Gänget, 1bil med 3 pers, från Eslöv fanns redan på plats. Medan vi stod i regnet och diskuterade kom även Jan i Dalby och anslöt sig till oss. Allt som allt 8 pigga gjusar ute i rent ut sagt skitväder!

Vi lastar över almanackor och vykort när Lena, som står vänd mot bäcken, lugnt säger….hägern är ute och flyger i alla fall. Den vinklar sig lite och då ser hon och vi andra att den är kritvit…..en ägretthäger mitt framför ögonen på oss. Bra att du stod på det hållet Lena! Hägern försöker dra ut över Vombsjön men vänder när den bara nått ut en liten bit och flyger tillbaks dit den kom ifrån.

Denna trevliga upplevelse gjorde att suget efter skådning åter väcktes till liv, trots vädret.

Vi bestämde oss för att skåda lite grann och köra den lilla biten på 500m bort till tornet vid ängarna, där vi skulle få tak över huvudet. Där var det riktigt behagligt att stå. Eftersom vi inte var fler än 8 så fick alla plats.

Bara glada miner, foto Margareta

Något blött men tak över huvudet, foto Margareta

Det mesta vi såg var grågäss i sjön och vitkindade på åkern. Men efterhand som våra tuber vandrade över vattnet upptäckte vi vigg, knipa, skäggdopping, brunand mm Och vi som trodde det skulle vara näst intill dödläge med fåglar. Då säger Lennart………naturen är aldrig död! Så sant som det är sagt!
Efter en stund här, och dropparna blivit lite mindre och färre, tyckte vi att en tur bort till Vombs ängar kunde passa nu när vi ändå gett oss ut. Steglitser upptäcktes av Jan i första bilen. Vi körde ända in till tornet vid den trasiga bron.

På väg till tornet längst in vid Vombs ängar, foto Margareta

Här fikade vi och skådade samtidigt. Det var gott med lite värme innanför västen.

Ängarna vattenfylldes, foto Margareta

Ormvråk, vitkindade gäss, gräsänder, starar, tofsvipor mm fick vi se. Gert-Åke upptäckte en duvhök, den behagade flyga förbi tornet där vi stod. Den obligatoriska tornfalken saknade vi. Men precis när vi skulle sätta oss i bilen vänder sig någon om mot tornet och får se tornfalken ryttlandes bara en liten bit bort. Han kände nog på sig att vi ville se honom.

Tornfalk, foto Margareta

Nu hade regnet upphört och vi var sugna på mer fågel så nu bar det av till Silvåkratornet och Krankesjön. Och stunden här gav hur mycket som helst. Några fick se snatteränder flyga iväg. Inte blev de skrämda därtill var avståndet för stort. Vi som kom lite bakefter fick både höra och se gärdsmygen nere vid de första trappstegen.

Mycket sothöns i viken och bland alla dem upptäckte Jan 2 salskrakehonor. Det flög förbi björktrastar i flock. En rödvingetrast satte sig i trädet bredvid oss. Grönsiskorna och gråsiskorna flög på kors och tvärs förbi våra huvuden. Nötväckan dök upp likaså trädkryparen och mitt i allt kom det två sånglärkor flygandes över våra huvuden. Återvände de eller hade de glömt lämna landet? Vi var uppspelta över att se så mycket fågel, vi som trott på nollresultat. Då kom det igen från Lennart………naturen är aldrig död!

Sen hade vi sådan tur att de olika siskorna behagade sätta sig i trädet bredvid och vi kunde studera dem riktigt bra. Näpna, i synnerhet gråsiskorna med sitt röda på huvudet. De lämnade trädet och landade på backen där de var fullt sysselsatta med att plocka i sig frön. Vi stod högst upp och marken liksom rörde på sig under våra fötter ner vi tittade ner.

Gråsiskor, foto Margareta

Gråsiska sedd uppe från tornet, foto Margareta

En ringduva kom flygandes och knölsvanarna var också uppe och flög.

Knölsvanar på väg, foto Margareta

Efter tornet gick vi till gömslet men där kammade vi noll. Hoppades på att få se skäggmes men det ville sig inte idag. Däremot fick vi se solen titta fram en liten liten stund.

Här vid gömslet var det riktigt behagligt, foto Margareta

Solen tittade fram, foto Margareta

Vi återvände till bilarna för att köra till Näbblinjen i Vombs fure. Tyvärr kunde vi inte skåda där då ett annat gäng var ute och tränade sina hundar. Vi fortsatte i stället en bit fram till Äskebäskan. Kom en riktigt rejäl skur så vi passade på att fika i våra resp bilar. Regnet upphörde och vi gick ner till sjön. Vackert i naturen med alla rödbruna boklöv som täcker marken.

Gjusar på väg utför, foto Margareta

Höstbild vid Vombsjön, foto Margareta

Här fick vi se lite fågel till bl a storskrake men framförallt fick vi se en havsörn som kom ensam flygandes och strax därefter kom det två men från motsatt håll. Var det nr ett som hämtat nr två? Antingen hade de akrobatisk uppvisning eller så var de inte sams. De hängde stundtals i varandras klor.

Lite historia om Äskebäskan, foto Margareta

Här avslutade vi dagen som hunnit fram till 12.20. och himlen var nästan blå över våra huvuden.
Men enl prognosen var det mer regn på gång så det var gott att komma hem i värmen.

Som det kan bli, foto Margareta

Våra proffsiga fotografer var på konferens så ingen fågel i närbild.

Margareta

 

Artlista 16 november

Kanadagås
Grågås
Sångsvan
Mindre sångsvan
Knölsvan
Gräsand
Smådopping
Fasan
Blåmes
Talgoxe
Nötskrika
Skata
Kråka
Kaja
Råka
Korp
Gråsiska
Mindre korsnäbb
Domherre
Röd glada
Ormvråk
Fjällvråk
Kungsörn
Havsörn
Sparvhök
Tofsvipa
Skrattmås
Fiskmås
Gråtrut
Skogsduva
Tamduva
Ringduva
Större hackspett
Rödhake
Koltrast
Björktrast

Nattsångare 1 juni 2013

Nattsångare är som nattfjärilar, lite oberäkneliga…

Vi gav oss iväg från ett dränkt Eslöv mot Hörby för att ge oss ut o lyssna på våra nattsjungande vänner. Någon större folksamling väntade oss inte i Hörby, kanske berodde det på det lite osäkra vädret, vem vet.

Första stoppet gjordes vid Hjularöds våtmark. Några nattsångare hörde vi inte men det var ju fortfarande fullt dagsljus, 4 par gråhakedopping fanns i en av dammarna och några av dem sjöng sin vackra sång för oss.

Vi fortsatte ner mot Vombsjön…. där vi hade flodsångaren i fjol var i år bara näktergal, kanske inte så bara. Vid utloppet underhöll några fisktärnor oss. Här anslöt fler till vår lilla grupp och vi fortsatte nu till södra vombvägen för lite gyllingsång. På väg dit var vi tvungna att stanna till och lyssna på kärrsångare som satt så nära vägen att vi hörde den när vi körde förbi.

Sommargyllingen har flera olika läten, det mest kända är dess klara flöjtande läte, detta hörde vi inte, däremot hörde vi det läte som påminner om nötskrikans. Vi kunde lokalisera var de höll hus och vi lyckades hitta både hanen och honan upp i lövverket, fantastiskt vackra fåglar.

Evert som kan området lika bra som sina egna fickor visade oss en holk som hade ovanliga hyresgäster, nämligen en familj långörade fladdermöss…intressant att få se dessa urtidsdjur på så nära håll.