Vi var 25 personer, som andäktigt lyssnade till Thomas Johnsson berättelse och bildvisning från Antarktis. Han medföljde en fyra veckors expedition dit i oktober-november år 2012, vilket är vårsäsong på den kontinenten.
För att kunna genomföra en resa till Antarktis måste rätt klädutrustning införskaffas och man måste ha insikt i hur omständigheterna är. Klimatet är hårt och växlar mycket snabbt. Medeltemperaturen i kontinentens mitt är -55 °C och kan gå ner till -90 °C. Vid kusterna ligger temperaruren omkring -18 °C på vintern och strax över 0 °C på sommaren och det blåser tidvis mycket hård vind. Trots omständigheterna besöker 35 000 personer Antarktis årligen och det sker en kontinuerlig ökning. I området finns det 80 forskningsstationer. Den expedition, som Thomas Johnsson medföljde, hade mycket rigorösa säkerhetsbestämmelser, vilket t.ex. innebar att vid hårt väder så var det förbjudet att lämna hytten på båten. Det fanns en läkare med under hela resan.
I Antarktisområdet häckar 21 fågelarter, varav pingviner utgör fem av dessa. För dem är innehållet i havet ett smörgåsbord i form av mycket lysräka eller krill.
När det gäller växtligheten så finns det 60 arter mossa, ett hundratal arter av lava och endast två blomarter.
Djurlivet består mestadels av olika typer av sälar och valar samt sjölejon, vilka kunde beskådas på nära håll under resan.
Resan utgick från Buenos Aires storstadsmyller och gick sedan till Pantagoniens buskstäppområde i södra Argentina. Där var det påstigning på det fartyg, som utgjorde bostad och restaurang under hela resan genom Antarktis. Första anhalten med båten var Falklandsöarna. För landstigning användes gummibåtar sk. zodiak, vilket medförde en guppig och tidvis våt färd in till land. Där hade naturligvis rätt sorts kläder stor betydelse. Här möttes gruppen av bl.a. åsnepingviner, som helt orädda blandade sig med gruppen.
Resan fortsatte med ett par dygn till havs innan man nådde Sydgeorgien. Där vimlade det av olika sorters albatross och på land fanns den vackra kungspingvinen i jättekolonier. Kungspingvinens unge är däremot inte så fin, den har brun lurvig päls, som ruggas under säsongen så den vackra skruden träder fram.
Färden fortsatte ut på öppet hav och nu började isberg att skönjas och slutligen nådde man Antarktis, Sydshetlandsöarna. Vid landstigningen såg man bl.a. av hakremspingviner i stora kolonier. Det fanns också bl.a. åsnepingviner, jättestormfåglar, arktiska tärnor och helt orädda slidnäbbar. De kryssade runt bland isflaken i sin zodiak och upplevde vyer med vita och turkosblå isberg tillsammans med snöklädda fjälltoppar. På isflaken såg man olika typer av sälar och fåglar såsom antarktistärnor, kritvita ispetreller, antaktiska skarvar och jättestormfåglar. Thomas Johnsson poängterade att de silvertärnor, som häckar i Sverige, övervintrar i Antarktisområdet.
Totalt upplevdes Antarktis under fem dagar innan båten styrde norrut och mot den Chilenska kusten.
Väl iland kunde gruppen känna fast mark under fötterna och att de genomfört en oförglömlig resa.
Thomas Johnsson har en egen webbsida där man kan läsa om alla de resor han genomfört. Adressen är: www.clangula.se
Vid pennan
Ann-Margret Svärd-Nilsson